Omfattande kommunikation krävs för att effektavgifter ska ge resultat

– I teorin kan effektavgifter bidra till att minska trängseln i elnäten, men forskningen visar på svaga resultat historiskt. Ska de ha en chans att minska effekttopparna behöver kunderna förstå dem. Vi rekommenderar en myndighetsledd informationsinsats, säger rapportförfattaren Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien.

Från januari 2027 måste alla elnätsföretag ha infört effektavgifter, vars syfte är att minska både effekttoppar och behovet att investera i mer elnät. En ny rapport från Energiforsk visar att det i tidigare studier knappt finns något exempel på där effektavgifter lett till minskade effekttoppar. Dessutom kan elpriset vara högt när effektavgiften är låg eller noll, vilket riskerar att ge motverkande effekt.

Tio svenska elnätsföretag har intervjuats i rapporten och de ser nyttan med effektavgifter främst på systemnivå, inte hos de enskilda hushållen. Men kundernas individuella effekttoppar sammanfaller inte alltid med elnätets faktiska flaskhalsar, vilket gör att systemnyttan kan utebli.

– Effektavgifter är ett begränsat verktyg i energiomställningen och bör ses som ett kompletterande styrmedel. Om de kombineras med smart styrning, bland annat för värmepumpar, laddboxar för elbilar och liknande, kan de i viss utsträckning bidra till att sänka systemkostnaden för elnäten, men det förutsätter förstås att kunderna vill ta investeringarna, säger Magnus Söderberg.

För att reformen ska ha någon påtaglig inverkan bör effektavgifter kompletteras med tydlig kommunikation och praktiska verktyg som visar hur hushållen konkret kan sänka sina effekttoppar.

– Vår rekommendation till elnätsföretag är att hålla effektavgifterna så enkla som möjligt, och att satsa på tydlig kommunikation till sina kunder. Till myndigheter rekommenderar vi att utvärdera hur systemet påverkas. Dessutom bör myndigheter samordna en informationskampanj med saklig vägledning till hushåll om varför effektavgifter införs och hur man kan reagera på dem, säger Magnus Söderberg.

4 rekommendationer till elnätsföretag

1. Håll effektavgiften enkel och tydlig

Elnätsföretag bör sträva efter en så enkel avgiftsstruktur som möjligt, annars riskerar syftet att missas om det blir svårt för kunderna att veta hur de ska agera och. Därför bör effektavgiften utformas med enkla principer som kunder lätt kan förstå och relatera till. Till exempel kan en tydlig begränsning till vissa timmar eller säsonger underlätta.

2. Satsa på kommunikation

Det är avgörande att förklara syftet med effektavgiften – som att en jämnare belastning på elnätet sänker den totala kostnaden för alla elnätskunder. Informationsbrev, pressbearbetning och uppsökande kundkontakter med tips och verktyg för hur man kan sänka effekttoppar är exempel.

3. Hjälp kunderna till smart teknik

Elnätsföretagen bör guida kunderna till smarta lösningar, exempelvis genom att samarbeta med teknikföretag för att tillhandahålla appar som visar effekttoppar och hur elanvändning kan flyttas. Uppmuntra också installation av smarta laddboxar för elbilar, tidsstyrning av värmepumpar och liknande.

4. Utvärdera löpande

Följ upp hur kundernas förbrukning ändras, helst så att effekten av avgiftsändringen kan isoleras från annat. Dela resultaten av uppföljningen inom branschen, så att företagen kan lära av varandra.

5 rekommendationer till myndigheter och politiker

1. Utvärdera på systemnivå

Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten bör initiera eller stödja branschövergripande studier om vilka beteendeförändringar som görs och hur topplasterna sjunker. Om effekterna inte blir tillräckligt stora bör regelverket justeras.

2. Skapa incitament för nätföretagen

Myndigheter och Riksdagen bör se över regleringen så att elnätföretagen belönas om belastningstopparna minskar. Ett sätt kan vara att låta nätföretagen behålla en del av besparingarna om investeringar kan skjutas på framtiden tack vare jämnare last. Det behövs en balans där nätföretagen får täckning för sina kostnader utan att kunder som effektiviserat straffas.

3. Satsa på en nationell kommunikationsinsats

Skapa en samordnad kommunikationskampanj med saklig vägledning till hushåll om varför effektavgifter införs och hur man kan reagera på dem. Fokusera på praktiska råd om hur man sprider ut sin elanvändning, vilka apparater som drar mycket effekt med mera.

4. Ta hänsyn till sårbara grupper

Politiska beslutsfattare bör beakta fördelnings- och rättviseaspekterna. Om exempelvis socioekonomiskt utsatta grupper eller hyresgäster i flerbostadshus drabbas särskilt bör åtgärder vidtas. Skulle effektavgifterna uppfattas som orättvisa riskerar det att undergräva förtroendet, vilket kan äventyra hela syftet.

5. Främja kompletterande innovationer

Myndigheter och politiker bör vara öppna för nya lösningar som kan komplettera eller ersätta effektavgifterna. Om ny teknik eller marknadslösningar visar sig vara mer effektiva för att kapa topplaster bör inte dagens regelverk hindra införandet. Myndigheter kan stimulera innovation genom pilotprojekt och tester i verklig miljö, där nya koncept prövas parallellt med effektavgifterna.

Fakta effektavgifter

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört effektavgifter, efter beslut av Energimarknadsinspektionen. Syftet är att minska effekttoppar och trängsel i elnäten, så att näten kan användas så effektivt som möjligt. Det innebär i så fall att behovet att investera i mer elnät minskar. Effektavgifterna ska inte bidra till ökade intäkter för elnätsföretagen.

Hur hög effektavgiften blir bestäms av hur mycket effekt varje hushåll använder samtidigt, och när på dygnet. Generellt innebär avgifterna att den som sprider ut sin elanvändning eller flyttar den till tider då färre använder elnätet får betala mindre, medan den som använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då många använder elnätet får betala mer.

Källa: Energimarknadsinspektionen.

Skillnaden mellan energi och effekt

Energi anger hur mycket el som används över tid, medan effekt anger hur mycket el som används vid en given tidpunkt. Energi mäts i kilowattimmar, kWh, effekt mäts i kilowatt, kW.

Den som startar en diskmaskin, tvättmaskin och dammsugare samtidigt får ett högre effektuttag än om den som startar var och en av maskinerna vid olika tillfällen. Den totala energianvändningen blir dock densamma om apparaterna körs under lika lång tid.

Källa: Energiföretagen.

Om rapporten

Rapporten ”Rekommendationer till elnätsföretag och myndigheter om effektavgifter” är gjord inom Energiforsks forskningsprogram FemD. Syftet är att ge kunskapsunderlag och rekommendationer till elnätsföretag och myndigheter om hur effektavgifter kan utformas, införas och följas upp.

Rapporten bygger på en genomgång av forskningslitteratur samt intervjuer med representanter för tio svenska elnätsföretag. Författare är Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien, och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola.

Läs hela rapporten här.

För mer information