Till innehållet
English
Till startsidan
  • Rapport
  • Elnät

Elnätens prismodeller

| 2024:1049 | Peter Blomqvist, Profu, Emil Nyholm, Profu Josefine Kjellander, Profu, Mikael Odenberger, Profu
Projektet har kartlagt det huvudsakliga syftet med olika prismodeller för elnät samt hur prismodeller kan samverka. Utifrån data i ett lokalnät har förbrukningsprofiler för olika kundgrupper tigits fram och olika prismodeller för slutkunder incitament har analyserats.
Bild Till Webben 2024 1049

Elnätstariffer utgör basen för ett effektivt nyttjande av elnäten dels då tariffer är obligatoriska för alla elnätsbolag, dels de ska vara kostnadsriktiga enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter. En utformning enligt föreskrifterna, som har ett visst tolkningsutrymme, visar att effekttariffen ger ett tydligt incitament för att utjämna effektuttaget mellan hög- och låglasttid.

Tariffen blir dock något för trubbigt för att ge tydliga incitament vid de högsta effekttopparna som utgör relativ få timmar, eftersom höglasttiden utgör en stor andel av totalt tid. Att komplettera effekttariffen med en dynamisk komponent bidrar med ett pricksäkert extra incitament då effektuttaget är som högst i nätområdet. Utmaningar är dock att storleken på och antal effekttoppar kan variera kraftigt mellan år, samt att man måste prognostisera effekttoppar och kommunicera prissignaler till kund så att de har en chans att reagera på dem.

Ifall inte elnätstariffer bedöms räcka till för att hantera situationen kan marknadsbaserade flexibilitetslösningar användas, samt i sista hand villkorade avtal. Både dessa typer av metoder kan utformas på flera olika sätt, men båda har möjlighet att ge explicita incitament till skillnad mot en elnätstariff.

Utbildning behövs så att slutanvändare får bättre förståelse för hur incitament i elprisavtal och elnätstariff ser ut och vad man kan tjäna på att vidta åtgärder i form av effektivisering och flexibilitet. Elnätsbolag trycker också på vikten av att bättre förstå kundbeteenden i förhållande till nya elnätstariffer.

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

    • Rapport

    Effektauktioner med värmepumpar

    Syftet med detta projekt har varit att utvärdera hur en auktionsalgoritm kan användas för att hantera lokala flexibilitetsbehov av eleffekt genom ett auktionsförfarande mellan elnätet och budgivare av flexibilitet som ett alternativt till andra flexibilitetsåtgärder.

    |2026:1151Vanja Månborg, Profu, Willem Mazzotti Pallard & Adrien Vautrin, KTH
    Bild: Effektauktioner med värmepumpar
    • Rapport

    Säkerhetsbegränsad drift av distributionsnät i samband med utveckling av smarta nät

    Digitalisering och fler elfordon (EV) och solceller (PV) introducerar nya utmaningar för distributionsnätets drift vilka återspeglas genom nya typer av störningar som t.ex. tillhandahållande av snabb frekvensreserv (FFR) från EV vilket resulterar i oacceptabla lokala överspänningar. Detta projekt syftar till att analysera om det är möjligt att förhindra kortsiktiga överspänningar på grund av lokal FFR-försörjning från EV genom att använda reaktiv effektförbrukning från samma EV.

    |2026:1160Stefan Stanković, Akshaya Tammanur Ravi och Anna Fredé, RISE
    Bild- Säkerhetsbegränsad drift av distributionsnät i samband med utveckling av smarta nät
    • Rapport

    Nationell metod för effekt- och kapacitetsprognoser

    Projektet har använt en digital plattform där open source-data standardiseras till prognosantaganden för olika last- och produktionskategorier med målet att nätbolagens nätutvecklingsplaner och kapacitetskartor ska bli jämförbara och underlätta en samhällets energiplanering.

    2026:1157Marcus Andersson och Helena Olssén, Sigholm
    Effektprognoser
    • Rapport

    IEC 61850-nätverk 2025 –årsrapport

    IEC 61850 - NÄTVERK 2025 är ett forum för kraftbranschen att dela erfarenheter och nyheter om digitalisering och automation i elnätet. Här möts användare, entreprenörer och högskolor för att utbyta information och främja utvecklingen av kraftsystem.

    |Florin Stelea, DNV Sweden
    IEC