Så kan effektavgifter påverka hushåll och elnät

En av rapportförfattarna är Peter Fritz, fristående energikonsult.

Studien bygger på simuleringar av hur 200 villahushåll med elvärme och batterier på 7kW/7kWh reagerar på olika typer av elnätstariffer med effektavgifter. I studien antas hushållen ha både kunskap och möjlighet att agera fullständigt ekonomiskt rationellt och använder batteriet som flexibel resurs för att minska sina nätkostnader och sina kostnader för elinköp till spotpris samt för att sälja kapacitet till stödtjänstmarknaden.

Att i simuleringen anta att den flexibla resursen enbart är ett batteri är en förenkling, eftersom verkliga hushåll har flera flexibla resurser, bland annat elbilsladdning och styrbara värmepumpar.

Resultaten visar med dessa förutsättningar stora beteendeförändringar hos kunderna, men begränsad effekt på nätets belastning.

Hushållen kapar toppar – men mindre effekt för nätet

I simuleringarna lyckas hushållen sänka sina egna effekttoppar med mellan 30 och 35 procent. Men när samtliga 200 hushåll räknas ihop blir effekten betydligt mindre.

Vid gränspunkt till överliggande nät och på nätstationsnivå minskar belastningen marginellt – och i vissa fall till och med ökar den. Det finns flera orsaker till det, där en är att hushållens högsta elanvändning inträffar vid olika tidpunkter, vilket innebär att topparna till viss del tar ut varandra. En annan är att styrningen leder till att nya toppar uppstår under andra närliggande timmar. Därmed riskerar nyttan för nätet att utebli, trots hushållens anpassningar.

Dynamiska effektavgifter gav svag effekt

En del av studien gäller dynamiska effektavgifter, där priset höjs just när nätet är som mest belastat. Teoretiskt borde dessa vara mest effektiva, men trots att kunderna reagerade på signalerna påverkades toppbelastningen i överliggande nät på ett oförutsägbart sätt, med viss reduktion vissa timmar men nya toppar andra timmar.

Orsaken är att hushållens flexibilitet från relativt små batterier bara räcker till under kortare perioder av hög belastning, medan effekttopparna i nätet var mer utdragna till följd av längre period med sträng kyla.

Flexibiliteten går till stödtjänstmarknaden och till nätet

Ett annat resultat är att hushållens flexibilitet i första hand används till stödtjänstmarknaderna och till att sänka effektavgiften i nättariffen medan styrning mot spotpriset var begränsad.

Rapporten pekar på flera slutsatser som kan ha betydelse inför att reglerna för elnätsavgifter ses över:

• Effektavgifter kan styra beteenden – men det behöver studeras vidare om de faktiskt kan hjälpa till att lösa nätens kapacitetsproblem.

• Incitamenten behöver bli mer träffsäkra i tid och plats.

• Effektivt utformade nätavgifter behöver kompletteras med andra styrmedel, till exempel avtal eller lokala flexmarknader.

• Aggregatorer – aktörer som samordnar flexibilitet från många kunder – kan spela en nyckelroll. Ett konkret förslag från projektet är att rikta incitament till dessa aggregatorer, så att de kan styra elanvändningen där den gör mest nytta för nätet.

• I takt med att elbilsladdning ökar kan nya toppar uppstå – till exempel nattetid när elen är billig. Det kan innebära argument för någon form av effektbaserad prissättning.