Kina utklassar Sverige och EU i elektrifiering

Blockaden av Hormuzsundet faller in i ett historiskt mönster, det är inte första gången en konflikt utlöser en energikris. Oljekriserna på 1970-talet fick oss i Sverige att förbättra isoleringen av våra hus och att bygga kärnkraft och fjärrvärme, reformer som tjänat oss väl. När Ryssland invaderade Ukraina minskade EU importen av rysk fossilgas, men ökade den från USA och Mellanöstern, skriver Martin Vallstrand i Dagens industri och hänvisar till studier från bland annat Mistra Electrification och Nepp.

Trots olika kriser har Sverige och EU valt att fortsätta vara fossilberoende. Fortfarande är två tredjedelar av EU:s energiförbrukning fossil – där nästan 90 procent är importerad.

Det ger makt till stater vi inte alltid delar värderingar med, från diktaturer som Ryssland och Saudiarabien till USA. Dessutom skadar det vår konkurrenskraft och låser fast oss i högre kostnader. Vi i EU betalar tre–fem gånger så mycket för fossilgas som länder med större egna gastillgångar.

Vägen ut är elektrifiering. De lägst hängande frukterna är att elektrifiera vägtransporter, och för stora delar av EU att installera värmepumpar. För varje kWh en elbil eller en värmepump förbrukar ersätts 3 kWh fossil olja eller gas, tack vare högre effektivitet.

Men det finns en risk att vi byter ett beroende för ett annat – teknologi från Kina. I dag utklassar Kina västvärlden i elektrifiering. Allt från batterier till vind- och solkraft, värmepumpar och elektrolysörer är i snitt dubbelt så dyrt när det produceras i väst än i Kina, enligt IEA.

En nyckel för vår konkurrenskraft är att minimera den totala elsystemkostnaden. Den billigaste nya elproduktionen i dag får länder runt ekvatorn, som kan kombinera solel med batterier. Det kan få länder i EU konkurrera med. Men Sverige har alla förutsättningar att vara bäst i EU och skulle kunna nå en globalt konkurrenskraftig kostnadsnivå för el:

• Vi har ett elsystem som är fossilfritt – ett stort försprång.

• Vi har bra vindlägen, långa och grunda kuster som passar havsbaserad vindkraft och vi är ett glesbefolkat land.

• Vi har vattenkraft som kan lagra el i vattenmagasin, något många länder avundas oss.

• Vi har kärnkraft som ger planerbar elproduktion.

• Vi har ett stabilt elsystem.

Vi på Energiforsk ser fem områden som kan stärka vår konkurrenskraft ytterligare:

1. Lär av och ställ krav på Kina. Inled tekniksamarbeten med Kina för strategiska elektrifieringsteknologier, med krav på kunskapsöverföring och viss produktion lokaliserad i EU. Ett sådant samarbete behöver vara väl avvägt med hänsyn till de risker som finns att samarbeta med en diktatur som Kina. Europa är en attraktiv marknad för kinesiska bolag, och vi behöver bli bättre på att ställa krav för att ge tillgång till vår marknad.

2. Minska investeringsriskerna. Omställningen innebär ett skifte från höga driftskostnader till höga investeringskostnader. Då är kostnaden för kapital avgörande. Osäkerhet kring framtida politik och elpriser gör att investerare kräver högre avkastning. Kapitalkostnaden kan minska genom till exempel statlig riskdelning, som Sverige nu gör för ny kärnkraft, och med politik som bidrar till långa avtal mellan elproducenter och elanvändare. Sverige behöver även en aktiv och effektiv industripolitik och för det krävs tydliga mål, transparens och starka mekanismer för uppföljning och utvärdering, vilket föreslås i en ESO-rapport.

3. Bejaka import och export av el. Handel gynnar ett exportberoende land som Sverige, det gäller el precis som andra varor. Studier från Mistra Electrification och Energiforsk visar att begränsning av export och import av el gör Sverige fattigare respektive ger oss högre systemkostnader. Samtidigt innebär elexport att Sverige ibland importerar högre elpriser. Det gynnar elproducenter i Sverige medan andra sektorer missgynnas. För att hantera det kan staten kompensera de som drabbas, det är mer kostnadseffektivt än att begränsa handeln med el. Ett första steg kan vara att en starkare integration av elsystemet i Norden.

4. Värna en ambitiös utsläppshandel. Sverige har mycket goda förutsättningar för elektrifiering och industriell omställning – kanske de bästa i EU. Om dagens regelverk för handeln med utsläppsrätter skulle bestå utfärdar EU den sista utsläppsrätten 2039, om 13 år. I juli presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag för utsläppshandeln som skulle innebära en långsammare utfasning. Men Sveriges konkurrenskraft stärks om EU:s utsläppshandel och vår nationella klimatpolitik är fortsatt ambitiös och styr mot elektrifiering

5. Öka takten i utbyggnaden av vindkraft. Vindkraft är det kraftslag som kostnadseffektivt kan byggas ut snabbast i stor skala. Men modern vindkraft byggs inte alltid där det blåser bäst, enligt en studie från Mistra Electrification. I stället har den ofta byggts i kommuner med högt valdeltagande och i områden som pekats ut som riksintressen för vindbruk. Planering av vindkraft bör därför väga in sociala och politiska faktorer. Många människor är negativa till ny vindkraft om deras närmiljö påverkas, det är förståeligt. Avgörande för att fler ska känna att fördelarna överväger är att människor känner tillit och att de kan påverka beslut, enligt en annan studie från Mistra Electrification. Det skapas genom öppna processer som redovisar beslutskedjor och motiv.

Vårt fossilberoende skapar återkommande kostnadskriser och ger länder vi inte delar värderingar med makt över oss. Vägen ut går via elektrifiering, där fokus för svenska politiker bör ligga på att minimera systemkostnaden. Ju snabbare vi gör det, desto tidigare avslutar vi fossilberoendet.

Martin Vallstrand, vd Energiforsk

Det här är en utökad version av debattartikeln i Dagens industri. Den komprimerade versionen kan läsas här.