Satellitdata kan ge bättre prognoser inför vårfloden

I kalla klimat är mängden vatten som finns lagrad i vinterns snötäcke en avgörande faktor för att beräkna vårfloden. För vattenkraften påverkar prognoserna både möjligheten att planera produktionen och att hantera höga flöden. Samtidigt är det svårt att mäta snöns vatteninnehåll över stora områden, särskilt i terräng där snödjup och snötäthet varierar kraftigt.

I Finland finns en lång tradition av omfattande snömätningar i fält. Även i Sverige utfördes omfattande snömätningar tills snöberäkningar via kraftbranschens nya tillrinningsmodell visade sig ge bättre resultat. Idag befinner vi oss i ett nytt läge. Antalet observationer av nederbörd och temperatur som används som indata i modellberäkningarna minskar, samtidigt som modellutvecklingen går mot högre rumslig upplösning och ökade möjligheter att assimilera snödata. Detta har lett till ett växande intresse för såväl snömätningar i fält som satellitbaserade observationer.

Projektet Using satellite snow data in hydrological forecasting, som genomförts inom Energiforsks program Hydrologiskt utvecklingsarbete, HUVA, har undersökt hur satellitbaserade data om snötäckt yta och snöns vattenekvivalent kan användas i hydrologiska prognosmodeller. Studien fokuserade på Klarälven i Värmland och använde Watershed Simulation and Forecasting System, WSFS, som utvecklats vid Finlands miljöcentral, SYKE; en del av det finska miljöministeriet.

Genom att använda indata från GlobSnow och CryoLand, två projekt som finansieras av Europeiska Rymdorganisationen (ESA) och EU, i WSFSs kalibrering, testades om fjärranalys kan bidra till mer träffsäkra prognoser. Resultaten visar att satellitdata kan förbättra snösimuleringarna i vissa delar av avrinningsområdet, framför allt där det saknas bra observationer och in-situ mätningar.

Samtidigt visar projektet att tekniken ännu inte är en universallösning. I de mer bergiga övre delarna av Klarälvens avrinningsområde var användbarheten begränsad, bland annat eftersom de satellitbaserade uppskattningarna för snöns vattenekvivalent fungerar sämre vid djup eller blöt snö, och i komplex terräng.

För vattenkraftsbranschen är slutsatsen ändå viktig: satellitdata kan vara ett värdefullt komplement till markbaserade observationer och bidra till bättre flödesprognoser. Potentialen är särskilt stor i områden där få mätningar görs, eller där observationsdata håller ojämn kvalitet.

Projektet genomfördes av Panu Juntunen, Juho Jakkila och Kalle Sippel vid Finlands miljöcentral, SYKE, i samarbete med Energiforsk och representanter från HUVA:s programstyrelse.

– Resultaten är viktiga och positiva, men pekar på behov av fortsatt utveckling av både satellitprodukterna och metoderna för att väga samman fjärranalys med traditionella observationer i operativa prognossystem, säger Andreas Larsson som är programansvarig för HUVA på Energiforsk.

Läs rapporten