Program
Värme och kyla

Uppföljning av gasturbintekniken

Sverige har en mängd gasturbiner som används exempelvis för fjärrvärmeproduktion och som reservaggregat vid störningar i elproduktionen. När vi i framtiden kommer att ha en större andel väderberoende elproduktion kan de här anläggningarna vara en viktig del i ett flexibelt elsystem både som effektreserv och som störningsreserv.

Hitta på sidan

Rapporter

Det här är ett treårigt teknikbevakningsprojekt, där vi följer teknikutvecklingen och belyser ett antal frågeställningar för att öka kunskapen om gasturbiner och kringsystem. Det handlar om att återföra erfarenheter och att höja kompetensen bland såväl användare som beställare av turbiner. En rad seminarier kommer därför att arrangeras inom projektet.

Bertil Wahlund

Programansvarig Värme och kyla, Energisystem och Vattenkraft

Mina arbetsområden inkluderar vattenkraft, vätgas och kraftvärme. Jag är civilingenjör i grunden och har en PhD i kemiteknik med inriktning på energiprocesser och energisystem. Tidigare har jag arbetat med global utveckling på Sida, där jag bistod utvecklingsländer med att bygga hållbara forskningsmiljöer och forskningssystem. Och vem är jag utanför yrkeslivet? Jag säger inte nej till en dubbel espresso. Jag odlar chili, plockar gärna soppar och kantareller och älskar löpning.

Kontakta mig kring frågor om

Prenumerera på nyheter!

Prenumerera på nyhetsbrev från Gasturbinutveckling och få resultat och inbjudan till konferenser inom forskningsområdet genom att registrera dig här.

Uppdragsgivare

Gotlands Energi
Svensk kraftreserv
Göteborg Energi
Stockholm Exergi
Uniper
Tekniska verken i Linköping
Forsmarks kraftgrupp

Rapporter och publikationer

Här listas rapporter och resultatblad från programmet.

- Rapport
Gasturbinteknik – Årsrapport 2023
I syfte att öka gasturbinägares kompetens inom beställning, drift och underhåll av turbinerna, genomför Energiforsk teknikbevakningsprojektet Uppföljning av gasturbintekniken sedan ett antal år tillbaka. Industrirelevanta frågeställningar som följts under projektet och beskrivs i denna årsrapport är exempelvis: prestanda och miljöprestanda, ökad tillgänglighet för start och drift, effekthöjningar, drifttillgänglighet, underhållskostnader och bränsleflexibilitet.
18 apr. 2024|2024:1012Magnus Genrup
- Rapport
Gasturbinteknik Årsrapport 2022
En förutsättning för ett framtida energisystem, med mycket stora inslag av icke-planerbar produktion, är flexibel ersättningskapacitet och transmissionskapacitet. Här kan gasturbinbaserade anläggningar spela en stor roll eftersom de har lämpliga egenskaper eftersom de är snabbstartade, har en hög verkningsgrad, rotationsenergi, magnetiserad synkrongenerator och har en förmåga till dödnätsstart. Gasturbinens roll kommer att vara både primär (FCR-X) och sekundär (aFRR och mFRR) och därför finns att stort behov av uthållig drift.
20 dec. 2022|2022:907Magnus Genrup
- Rapport
Gasturbinteknik Årsrapport 2021
I Sverige finns idag en flotta med ett 40-tal gasturbiner som primärt används som snabb störningsreserv som startar inom 15-minuter för att återställa nätfrekvensen. Gasturbinens roll i energisystemet varierar i världen och inkluderar allt från basproduktion till ren peak och störningsreserv. Flottan med gasturbiner för land- och fartygsbaserad produktion är cirka 40 000 enheter av varierande effektklass.
15 juni 2021|2021:782Magnus Genrup och Marcus Thern
- Rapport
Gasturbinteknik årsrapport 2020
I Sverige finns idag en flotta med ett 40-tal gasturbiner som primärt används som snabb störningsreserv som startar inom 15-minuter för att återställa nätfrekvensen. Gasturbinens roll i energisystemet varierar i världen och inkluderar allt från basproduktion till ren peak och störningsreserv. Flottan med gasturbiner för land- och fartygsbaserad produktion är cirka 40 000 enheter av varierande effektklass.
01 juli 2020|2020:669Magnus Genrup och Marcus Thern