Elnäten kan frigöra upp till 40 procent mer effekt

– Ny nätutbyggnad är nödvändig, men tar tid. Det finns stor potential i att använda och prioritera elnätens befintliga kapacitet klokare. De här resultaten kan bidra till ett mer offensivt samtal om effektivare användning av elnätet och även vara en början för konkret implementering, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.

Rapporten, som är en förstudie, visar att 20–40 procents kapacitet kan frigöras i delar av elnätet där det i dag finns kapacitetsbrist. Dessutom kan de första 10–15 procenten vara relativt enkla att realisera.

– Det handlar bland annat om bättre mätning och datahantering, men även en mer aktiv drift av elsystemet. Det innebär att mycket kan göras utan engagemang från företag och industrier – och ännu mer när den typen av kunder tecknar villkorade avtal, säger Madelene Danielzon Larsson, programansvarig inom elnät på Energiforsk.

Tre lyckade exempel ur rapporten

Nederländernas motsvarighet till Svenska kraftnät, Tennet, erbjöd nya kunder standardiserade villkorade avtal. För industrikunder innebar det att de kunde få avtalad effekt garanterad 85 procent av årets timmar, mot halverad nätavgift. Analyser av faktiskt nätutnyttjande identifierade cirka 9 GW i systemet som kunde tilldelas nya kunder. Det kan jämföras med hela Stockholms effektbehov på 1,6 GW.

Regeringen i Nederländerna sjösatte ett program för flaskhalshantering. Det handlade bland annat om att effektivisera användningen av befintligt nät, att bygga elnät snabbare samt att samla in och dela data mellan olika parter för att möjliggöra smart styrning. Resultatet blev att reformer genomfördes snabbt.

Storbritannien införde principen ”först redo och behövd, först ansluten”. En del i begreppet ”först behövd” är hur mycket ett företags eltilldelning skulle bidra till det nationella målet Clean Power 2030, som styr mot nettonollutsläpp. Därmed kunde projekt som bidrar mest till klimatmålen anslutas först.

Baserat på rapporten identifierar Energiforsk vad olika aktörer i Sverige kan göra för att frigöra kapacitet:

Riksdag, regering och myndigheter bör peka ut en tydligare långsiktig riktning för hur elnätet ska driftas och utvecklas. Energimarknadsinspektionens nästa intäktsreglering blir mycket viktig. Avgörande är att elnätsföretagen får incitament att hitta snabba och kostnadseffektiva sätt att frigöra effekt.

Elnätsföretag bör investera i smart styrning av elnätet och gå från ett mer statiskt arbetssätt till en mer situationsanpassad drift, något som förväntas gynnas mer i Energimarknadsinspektionens intäktsreglering från 2028. Bland annat bör de införa avtalsmodeller som reglerar när och hur effekt kan användas.

Större elanvändare som kan vara flexibla eller kan acceptera en något högre risk i sin elanslutning, exempelvis laddoperatörer, fastigheter och en del industrier, bör överväga villkorade eller andra flexibla avtal med lägre nätavgift.

– Vi ser en möjlighet att öka kapacitetstilldelning till stora elförbrukare innan nya ledningar är på plats. Då kan tidskrävande nätförstärkningar undvikas eller skjutas upp, samtidigt som elektrifieringen fortgår, säger Madelene Danielzon Larsson.