Frågor och svar om EMF
EMF brukar användas som förkortning för uttrycket elektriska och magnetiska fält.
Allt elektriskt som har en spänning eller som transporterar ström alstrar fält. Det finns två typer av fält: elektriska och magnetiska. Fälten är kraftfält som har förmågan att påverka laddningar.
Nej, med fysikens begrepp är elektriska och magnetiska fält inte strålning. Dock behandlas elektriska respektive magnetiska fält som strålning i Strålskyddslagen, och svaret blir då ja.
Höga kraftfrekventa elektriska fält finns bara i miljöer med hög spänning. Lägre kraftfrekventa elektriska fält förekommer i en mängd sammanhang i den dagliga miljön. På motsvarande sätt förekommer även magnetiska fält av olika styrkor överallt i den dagliga miljön nära alla elektriska apparater och ledningar. I de flesta av dessa sammanhang är magnetfälten så svaga att de inte ger upphov till biologiskt förnimbara effekter. Kraftigast är de magnetiska fälten i så kallade magnetkameror där det statiska (frekvensen noll Hz) uppgår till över en tesla (dvs en miljon mikrotesla).
Både elektriska och magnetiska fält finns naturligt exempelvis genom jordens magnetfält. De naturligt alstrade fälten är statiska, det vill säga de har frekvensen 0 Hz. Det elektriska fältet har normalt en styrka av cirka 100-150 V/m vid jordytan men fältstyrkan kan öka hundrafalt i samband med åska. Jordens magnetfält har på våra breddgrader en konstant flödestäthet på cirka 50 mikrotesla.
Magnetfältet kring en kraftledning beror på strömmen i ledningen och hur ledningen är konstruerad. Fältet är beroende av hur mycket ström som går genom ledningen, och varierar därför med årstid och tid på dygnet. Det magnetiska fältet avtar också snabbt med avståndet från ledningen.
Ja, man kan i de flesta fall använda en relativt enkel beräkningsformel och det nätbolag som äger en ledning kan lämna uppgift på det ungefärliga årsmedelvärdet på strömmen. Läs mer om att beräkna magnetfält här till höger!
Med hjälp av instrument, som mäter flödestätheten i mikrotesla. I diskussioner om magnetfält används dock årsmedelvärden och därför är oftast en beräkning ett bättre sätt att avgöra aktuell nivå på fältet. Om man väljer att mäta kan det därför vara lämpligt att även mäta med avseende på andra faktorer, till exempel magnetfältets variation över tiden.
Med vagabonderande ström menas elström som tar "fel väg" i elsystemet, exempelvis via vatten eller avloppsrör. Strömmarna är så små att de inte märks på något annat sätt än att även de bidrar till magnetfälten i vårt närområde.
För att människokroppen ska påverkas omedelbart krävs växlande magnetfält som är minst så höga eller högre än de som används i magnetkameror på sjukhusen. Så starka magnetfält (mer än några tesla för det statiska magnetfältet – det vill säga miljontals mikrotesla vid frekvensen noll Hz) kan påverka näthinnan och synnerven via inducerad ström så att personen ifråga upplever ljusblixtar. Magnetkamerateknik är genom det medicinska sammanhanget inte en relevant jämförelse för svaga magnetfält vid frekvensen 50 Hz. Det handlar inte bara om den höga fältstyrkan för det statiskt fältet, utan också om att medicinsk användning av olika former av strålning är undantagen från de regelverk som i övrigt gäller arbetstagare och allmänheten: För en patient kan en utebliven undersökning innebära en stor fara inklusive risken att avlida. För svaga magnetfält vet man inte alls om de kan påverka människokroppen.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM skriver på sin hemsida ” Vid exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fält, under myndighetens referensvärden, finns inga säkerställda hälsorisker. Detta har ett flertal sammanställningar av forskningsresultat konstaterat.” SSM skriver vidare att "det finns osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar” och att ”hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas”. Se även svar på fråga 12 och 13.
Flera studier – framför allt längre bakåt i tiden – och som gjorts på barn som bott nära kraftledningar har resulterat i att man hittat statistiska samband mellan magnetfält och leukemi inklusive annan cancer. Några yrkesstudier från 1990-talet har påvisat motsvarande fast svagare samband med olika tumörsjukdomar. Dessa resultat har inte kunnat bekräftas i senare studier. Se även svar på frågorna 11 och 13.
Ett statistiskt samband behöver inte nödvändigtvis innebära ett orsakssamband. Det kan finnas andra förklaringar till sambanden. Flera så kallade förväxlingsfaktorer har nämnts, till exempel bilavgaser, socioekonomiska faktorer, kemiska bekämpningsmedel etc. Se även svaren på fråga 11 och 12.
Några andra forskningsområden är effekter på nervsystemet, till exempel demenssjukdomar, skador på fortplantningen och hjärt-kärlsjukdomar. Inga sådana samband har kunnat beläggas.
De medicinska symtom, som de drabbade syftar på med begreppet elkänslighet/elöverkänslighet, har ansvariga myndigheter inte med stöd av forskning kunnat koppla till exponering för elektromagnetiska fält. För mer information kring detta hänvisar vi till Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.
Ja – för elektriska respektive magnetiska fält finns det flera olika gränsvärden beroende på frekvens, om det är hela kroppen som exponerats eller endast en del av kroppen med mera. Dessutom skiljer man på situationen för arbetstagare, där det finns gränsvärden, och situationen för allmänheten där det är allmänna råd från Strålsäkerhetsmyndigheten som gäller.
Antalet vetenskapliga artiklar om elektromagnetiska fält och hälsa uppgår till över 20 000. Detta gör att det ofta är ganska lätt att hitta en enskild studie som antingen pekar på en förhöjd risk eller ingen risk alls.
Det är knappast möjligt att helt undvika att exponeras för magnetfält i det moderna samhället men man kan med relativt enkla metoder undvika onödig exponering exempelvis genom att inte ha elektriska apparater precis bredvid huvudet när man sover.
Energiforsk följer utvecklingen och samordnar branschens EMF-aktiviteter.
Information om EMF från kraftledningar finns på hemsidorna för Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Där finns också broschyren Magnetfält och Hälsorisker.