För att bedöma värdet av dessa artiklar finns det många aspekter att väga in – exempelvis:
- Hur stort det statistiska underlaget är.
- Hur väl olika sjukdomar avgränsats. Demenssjukdom är till exempel inte samma sak som vaskulär demens eller Parkinsons Sjukdom, leukemi är inte samma sak som barnleukemi, akut lymfocytisk leukemi är inte samma sak som akut myeloisk leukemi och så vidare.
- Huruvida artikeln granskats av oberoende specialister eller ej.
- Hur väl artikeln redogör för de drabbade personernas livsmiljö och livsstil i stort.
- Studiens metodik. Följer man till exempel nu levande friska personer och hur de successivt blir sjuka och dör eller beskriver studien bara personer som redan blivit sjuka eller avlidit?
- Hur urvalet av personerna i studien har gjorts.
Till detta kommer den stora mängden publikationer – det är svårt att få en bra överblick och på ett nyanserat sätt bedöma helheten i underlaget. Observera att en del grova osakligheter förekommer på Internet. Exempelvis ger vissa personer sken av att vara experter utan att ha en formell kompetens i sakfrågorna. Det har till och med förekommit att både namn på vetenskapliga institutioner och vetenskapliga tidskrifter har hittats på och alltså inte funnits i verkligheten.