- Program
- Vattenkraft
Vattenkraftens bergfrågor

Många vattenkraftföretag har begränsad kunskap om status i sina berganläggningar. Den svenska vattenkraftsutbyggnaden var som mest intensiv mellan 1940 och 1970. Många kraftverk byggdes under mark, med inre vattenvägar i berg. Livslängden för kraftverkstunnlar antas normalt vara mellan 50 och 100 år och det finns alltså många kraftverkstunnlar som redan har uppnått sin livslängd. Berget har tagits för givet under många år, och begränsade resurser har lagts på underhåll och förvaltning.
När anläggningarna åldras ökar behovet av inspektion och åtgärder, och stora FoU-insatser behövs för att lösa olika problem, exempelvis inspektion av vattenfyllda bergtunnlar. Programmet ser på bergfrågan i vid bemärkelse, men det finns också behov av att titta på exempelvis frågor om grundläggning, miljöfarliga ämnen och ventilation i anläggningar under mark.
Förutom konkreta problem som behöver lösas, finns det också ett behov av mötesplatser där vattenkraftens bergfrågor kan diskuteras. Det är särskilt viktigt nu när många anläggningsägare frågar sig hur man inspekterar anläggningar och hur underhållet kan göras kostnadseffektivt.
Isabelle Lalander
Programansvarig Värme och kyla och Vattenkraft
Programansvarig Värme och kyla och Vattenkraft

Prenumerera på nyheter!
Prenumerera på nyhetsbrev från Energiforsks program inom betong, dammsäkerhet och berg och få de senaste resultaten och inbjudan till konferenser inom forskningsområdet genom att registrera dig här.
Uppdragsgivare
Fortum Sverige
Holmen Energi
Jämtkraft
Karlstads Energi
Mälarenergi Vattenkraft
Skellefteå Kraft
Statkraft Sverige
Sydkraft Hydropower
Tekniska verken i Linköping
Vattenfall Vattenkraft
Rapporter och publikationer
Här listas rapporter och resultatblad från programmet.
- Rapport
Statusbedömning av slaka bergförankringar i vattenkraftsanläggningar
Slaka bergförankringar har länge använts i svenska betongdammar för att öka stabiliteten, men enligt dagens RIDAS‑riktlinjer får deras bidrag endast tillgodoräknas i begränsad omfattning. Erfarenheter från rivningar visar dock att dessa förankringar ofta är i mycket gott skick även efter lång tids drift. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om bergförankringars status och mekaniska beteende efter lång tid i drift.
|2026:1204Peter Lundqvist och Thomas Persson
- Rapport
Erfarenheter från relationsinmätning av några betongdammars grundläggningsyta
Den här rapporten jämför avvikelser som kan finnas mellan äldre handlingar och verkligt utförande med hjälp av laserskanning. Inför stabilitetsberäkningar nyttjas ofta äldre handlingar och bedömningar görs utifrån den geometrin som aktuell handling beskriver.
|2026:1203Oscar Persson och Anders Löfroth
- Rapport
Tillämpning av andra generationens Eurokod 7 på vattenkraftens berganläggningar
Vilken betydelse skulle ett eventuellt införande av Eurokod innebära för vattenkraftens berganläggningar?
|2025:1138Märit Berglind-Eriksson, Catrin Edelbro, Beatrice Lindström, Itasca AB
- Rapport
Borrning i trånga utrymmen för identifiering och karaktärisering av sprickplan
Rapportens syfte är att undersöka möjligheter för utförande av borrnings- och borrhålsundersökningar i trånga utrymmen med en tvärsektion mindre än 2x1 m (höjd x bredd).
|2025:1101Staffan Risberg, Sebastian Hortberg, Kenneth Åkerström




