Författarna till poolade studier, som har gjorts för magnetiska fält och barnleukemier, och där ett samband (ej nödvändigtvis orsakssamband) hittats, påpekar själva att dessa resultat inte kan tas till intäkt för att de magnetiska fälten faktiskt kan orsaka barnleukemier.
Djurförsök har inte påvisat några skillnader i cancerutveckling mellan exponerade och oexponerade försöksdjur. Exponeringen har i några av undersökningarna pågått under djurens hela livstid. Ett stort antal studier, speciellt utförda under 1990-talet, har utförts på cellodlingar och molekylsystem i avsikt att utreda eventuella mekanismer. De energisvaga lågfrekventa magnetfälten kan inte bryta kemiska bindningar och på så vis initiera cancerutveckling genom mutationer. Det finns heller ingen mekanism som med någon trovärdighet kunnat kopplas till magnetfältens eventuella förmåga att främja eller påskynda utvecklingen av en tumörcell till cancer. Trots att mycket stora ansträngningar gjorts för att klarlägga frågan finns alltså idag inga bevis för att ett orsakssamband föreligger. De statistiska samband man funnit i några studier skulle hypotetiskt kunna bero på magnetfälten men det är troligare att det i så fall beror på andra faktorer som inte har med magnetiska fält att göra.