Webbinariet är inspelat och kan ses här i efterhand.
Förra året var det varmaste år som uppmätts i Europa och jordens medeltemperatur låg på samma nivå som rekordåret 2016. De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och vi rör oss mot en global temperaturhöjning på över 3 grader mot slutet av seklet. Effekterna blir oåterkalleliga om vi inte lyckas bryta utvecklingen. Konsekvenserna kommer att bli betydande även om vi klarar Parisavtalets mål om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader.
I den arktiska regionen, som norra Sverige tillhör, går uppvärmningen betydligt snabbare och vi ser redan effekten. Den ökade temperaturen påverkar både naturmiljö och samhället och därmed inte minst det svenska energisystemet med allt mer förnybar energi. Det leder till att produktionsförutsättningarna för olika energislag kan förändras och att energisystemet blir mer sårbart.
Energiforsk har i projektet Klimatförändringars konsekvenser för energisystemet samlat ett 15-tal forskare och analytiker från Chalmers, IVL, Profu och SMHI för att fördjupa kunskapen om klimatförändringarnas inverkan på det svenska energisystemet och vilka åtgärder som krävs för att minska de negativa effekterna.