Frankrike skjuter upp nedtrappning

Franska miljöministern Hulot backar om minskning av kärnkraften

Frankrikes miljöminister Nicolas Hulot.

Frankrikes regering har skjutit upp sin ambition att minska kärnkraftens betydelse. Idag står kärnkraften för runt 75 % av elproduktionen och regeringen har tidigare annonserat att man avser minska andelen till 50 %. Men nu backar man alltså och skjuter upp stängningarna av reaktorer. I grunden ligger politiken fast, men det finns inte längre någon tidplan.

Den franska miljöministern Nicolas Hulot har uttalat att det är orealistiskt att genomföra minskningen av kärnkraften från 75 % till 50 % av elmixen till 2025 som regeringen tidigare tänkt sig (se tidigare artikel i frågan). Bakgrunden till den här omsvängningen är en rapport från nätoperatören RTE där man varnar för att den stängning av 17 reaktorer de kommande åtta åren som skulle behövas för att realisera politiken skulle ge problem med nätstabiliteten och utgöra ett hot mot franska jobb.

RTE skriver också att den snabba stängning av reaktorer som regeringen tänkt sig skulle kräva att fyra kolkraftverk som är tänkta att stängas skulle behöva fortsätta vara i drift. Dessutom skulle man behöva bygga omkring 20 nya gaskraftverk. Det här skulle fördubbla koldioxidutsläppen från den franska elproduktionen. Idag står utsläppen från elproduktionen för omkring fem procent av de totala franska utsläppen av växthusgaser, eller 22 miljoner ton koldioxid per år. Förklaringen till de förhållandevis låga utsläppen är att Frankrike, liksom Sverige, producerar sin el huvudsakligen genom kärn- och vattenkraft. Hulot uttryckte det här som att; ”Om vi skulle bibehålla årtalet 2025 för minskningen av kärnkraften från 75 % till 50 % [av elproduktionen] så skulle det äventyra våra klimatmål.”

Hulot underströk att regeringen vill minska kärnkraftens roll men att prioriteten är att fasa ut de fossila bränslena. På det området har man till exempel lovat att förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar senast 2040.

President Macron driver en synlig klimatpolitik. Bland annat använder han devisen ”make our planet great again”. Han har också visat ett tydligt stöd till amerikanska klimatforskare genom att bjuda in dem till Frankrike.

I grunden ligger regeringens politik för kärnkraften fast, man vill fortfarande minska kärnkraftens andel i elmixen till 50 %. Men, någon ny tidplan för regeringens energipolitik har inte presenterats, istället är budskapet att ”presidenten bett sin regering att ta fram en ny ambitiös tidplan för utvecklingen av elmixen som leder till att de uppställda målen för energiomställningen kan nås så snart som möjligt.”

Planen att stänga de två reaktorerna i Fessenheim på den tyska gränsen under mandatperioden ligger dock fortfarande fast. Statliga Électricité de France (EDF) motsätter sig stängningsplanerna och ser istället framför sig att driftlicenserna för de franska reaktorerna förlängs med minst tio år från de ursprungliga 40.

Under 2018 är det meningen att den franska kärnsäkerhetsmyndigheten L’Autorité de sûreté nucléaire (ASN) ska komma med ett generellt uttalande kring hur man ser på drift av de franska reaktorerna bortom de 40 års drifttid man såg framför sig när de byggdes. Macron har tillmätt den kommande rapporten stor betydelse för hur han kommer att se på den franska kärnkraftens framtid.

Miljöministern Hulot har länge varit kärnkraftsmotståndare. Var President Macron själv står i frågan har dock varit mer oklart. Klart är dock att premiärministern Edouard Philippe – som tidigare även har arbetat för Areva – stödjer kärnkraften. Även om ministrarna har olika åsikter om kärnkraften har det blivit tydligt att Macrons prioritet är att få bort de fossila bränslena. I Frankrike är klimatfrågan överordnad kärnkraftsmotståndet.