2020-05-05
Alltsedan nyåret har det varit genomgående blåsigt väder, med medelbyvindar långt över medelvärdet i hela landet, vilket gjort att den växande vindkraftparken starkt bidragit till elproduktionen i Sverige. Samtidigt har det varit ett av de blötaste åren någonsin i Norge vilket gett höga nivåer i vattenmagasinen. Vattnet måste tappas av för att ge plats för den kommande vårfloden vilket betyder att en stor del av vattenkraften måste producera el – oaktat marknadsläget på den nordiska elbörsen.
Det har även varit en ovanligt varm vinter, med temperaturer tio grader över medeltemperaturen för januari, vilket bidragit till generellt låg efterfrågan på el och värme. Enligt Energiföretagen Sveriges bedömning har den pågående pandemin inte påverkat elpriset i Norden nämnvärt. Viss industri har stoppats under våren, men den elintensiva industrin har i stort hållits igång.
Dessutom begränsas överföringskapaciteten mellan Danmark och Norge tillfälligt med nästan 700 MW då kabeln Skagerrak 4 tas ur drift för felsökning under två månader. Det leder till minskad export av norsk vattenkraft till Danmark och därmed en ökad inlåsning av billig el i Norge och Sverige fram till slutet av juli.
Revisioner förlängs
För Ringhals del har man beslutat att skjuta på uppstarten av Ringhals 1 efter avslutad revision på grund av de låga elpriserna. Planen är att starta upp reaktorn igen efter sommaren då majoritetsägaren Vattenfall räknar med att elpriserna börjar gå upp igen. Ringhals 1 har i april avslutat sin sista revision eftersom reaktorn ska stängas för gott i slutet av året. Planen är att köra Ringhals 1 på en högre effekt men under kortare tid under 2020 än ursprungligen planerat. Sedan är avsikten att förflytta det inte helt utbrända bränslet i Ringhals 1 till Forsmark för fortsatt utbränning i en av reaktorerna där.
Ägarna har även beslutat att förlänga revisionen av Ringhals 3. Reaktorn har tagits ur drift och väntas leverera el igen i början av juni.
OKG har också meddelat att årets revision av Oskarshamn 3 blir förlängd. Det görs dock inte på grund av marknadsläget utan för att minska antalet parallella arbeten i anläggningen under den rådande pandemin.
et varit genomgående blåsigt väder, med medelbyvindar långt över medelvärdet i hela landet, vilket gjort att den växande vindkraftparken starkt bidragit till elproduktionen i Sverige. Samtidigt har det varit ett av de blötaste åren någonsin i Norge vilket gett höga nivåer i vattenmagasinen. Vattnet måste tappas av för att ge plats för den kommande vårfloden vilket betyder att en stor del av vattenkraften måste producera el – oaktat marknadsläget på den nordiska elbörsen.
Det har även varit en ovanligt varm vinter, med temperaturer tio grader över medeltemperaturen för januari, vilket bidragit till generellt låg efterfrågan på el och värme. Enligt Energiföretagen Sveriges bedömning har den pågående pandemin inte påverkat elpriset i Norden nämnvärt. Viss industri har stoppats under våren, men den elintensiva industrin har i stort hållits igång.
Dessutom begränsas överföringskapaciteten mellan Danmark och Norge tillfälligt med nästan 700 MW då kabeln Skagerrak 4 tas ur drift för felsökning under två månader. Det leder till minskad export av norsk vattenkraft till Danmark och därmed en ökad inlåsning av billig el i Norge och Sverige fram till slutet av juli.
Revisioner förlängs
För Ringhals del har man beslutat att skjuta på uppstarten av Ringhals 1 efter avslutad revision på grund av de låga elpriserna. Planen är att starta upp reaktorn igen efter sommaren då majoritetsägaren Vattenfall räknar med att elpriserna börjar gå upp igen. Ringhals 1 har i april avslutat sin sista revision eftersom reaktorn ska stängas för gott i slutet av året. Planen är att köra Ringhals 1 på en högre effekt men under kortare tid under 2020 än ursprungligen planerat. Sedan är avsikten att förflytta det inte helt utbrända bränslet i Ringhals 1 till Forsmark för fortsatt utbränning i en av reaktorerna där.
Ägarna har även beslutat att förlänga revisionen av Ringhals 3. Reaktorn har tagits ur drift och väntas leverera el igen i början av juni.
OKG har också meddelat att årets revision av Oskarshamn 3 blir förlängd. Det görs dock inte på grund av marknadsläget utan för att minska antalet parallella arbeten i anläggningen under den rådande pandemin.
Minskar effekten
Under årets fyra första månader har reaktorerna i Forsmark och Ringhals till och från sänkt effekten när elpriset varit som lägst. Sådan nedreglering sker på uppmaning från ägarna. Kärnkraftverken ägs i regel av flera ägare och dessa får av konkurrensskäl inte kommunicera marknadsmässiga beslut sinsemellan. Därför får varje ägare, när denna så önskar, enskilt meddela kraftverket en nedreglering som maximalt motsvarar ägarens ägarandel i kraftverket. Kraftverket minskar sedan effekten på något eller några av blocken med utgångspunkt i en förberedd reglerordning. Reglerordningen bestäms av tekniska driftförutsättningar vid respektive block. Det kan till exempel bero på planerade prov och bränsleekonomi. Det är mer omständligt att göra en stor effektsänkning än en mindre. Därför är det bra att kunna fördela en nedreglering mellan flera reaktorblock.
Mats Ladeborn, chef för Vattenfalls kärnkraftsstab, berättar att kraftverket, och ytterst dess VD, har ansvaret att tillse att reaktorerna är driftklara enligt plan. Sedan är det ägarna som beslutar om drift baserat på marknadsläget. Om tekniska omständigheter inte medger den nedreglering som en ägare har meddelat så uppkommer det en obalans i ägarens försäljning av kraft. Det kan hanteras genom att balansera om andra kraftverk som ägaren förfogar över alternativt göra en affär på den så kallade Intradagmarknaden, berättar Mats Ladeborn.
Kärnkraftverken mer aktiva på reglerkraftmarknaden
Utöver att ägarna reglerar ned sina reaktorer beroende på elpriset börjar de även bli mer aktiva på reglerkraftmarknaden.
Idag lägger Vattenfall nedregleringsbud för så kallad mFRR (manuell frekvensåterställningsreserv) för Ringhals. Mats Ladeborn berättar att på sikt är planen att göra det även för Forsmark. Kapaciteten som läggs som mFRR-bud ska kunna aktiveras inom 15 minuter och bidrar till att återföra frekvensen till 50 hertz, på begäran av Svenska kraftnät.
Fortsatt behov av robusthet
Stamnätets driftssäkerhet och robusthet kräver dock fler ingredienser än kilowattimmar. Kärnkraften bidrar exempelvis med spännings- och frekvensstabilitet, som idag inte premieras på elmarknaden. När elpriset leder till att kärnkraften styrs ner utmanas robustheten i kraftsystemet.
Sedan Ringhals 1 och 3 tillfälligt stängts ner har överföringsförmågan i stamnätet mellan norra och södra Sverige minskat med omkring 1000 MW. Det beror på att kärnkraftsreaktorerna producerar, alternativt konsumerar, så kallad reaktiv effekt vilket är en förutsättning för att hålla rätt spänning i stamnätet. När den förmågan tas ur drift begränsas överföringsförmågan i stamnätet vilket leder till ytterligare instängning av elproduktion i norra Sverige. En effekt av detta är att elpriserna i söder nu är väsentligt högre än elpriserna i norr – om än fortfarande generellt ovanligt låga. En konsekvens blir då att södra Sverige inte kan försörjas i normal omfattning av kraftverk i norra Sverige och man blir istället mer beroende av kraftproduktion på andra sidan Östersjön.
På motsvarande sätt bidrar reaktorn Oskarshamn 3 till spänningsstabiliteten i sydöstra Sverige, men den reaktorn är fortfarande i drift och har sin revision efter sommaren med början i augusti. Under perioder av låg last, såsom under semestrarna, har det tidigare uppkommit problem med hög spänning i stamnätet i sydöstra Sverige. Alltför hög spänning riskerar att slå sönder komponenter i ställverken. Konsumtion av reaktiv effekt vid OKG:s reaktorer har då kunnat hålla nere spänningen mot normala nivåer i stamnätet i Småland.