Strax innan tolvslaget på nyårsnatten plingar det till i mailkorgen. EU-politiker och tjänstemän finner sig plötsligt stirrande ned i sina telefoner istället för upp på fyrverkerierna. Det är EU-kommissionen som skickat ut sitt förslag för att komplettera taxonomin. Förslaget utgör kommissionens försök att hitta en kompromiss kring de två tekniker som varit föremål för många debatter under de senaste två åren – fossilgas och kärnkraft.
Ett arbete som växt i betydelse och omfattning
När arbetet med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter började var det ett ämne som få brydde sig om. Idén att ta fram en vetenskaplig lista över vilka aktiviteter som kan klassas som hållbara var till en början okontroversiell. För att slippa trilogförhandlingar mellan europeiska kommissionen, parlamentet och rådet om varje detalj beslutade man i taxonomiförordningen att överlåta de icke-väsentliga detaljerna till kommissionen. På så sätt gavs kommissionen i uppgift att fastställa den slutliga listan över hållbara verksamheter och de tekniska urvalskriterierna. Men eftersom taxonomin handlar om just detaljer har det senare visat sig att dessa, tidigare icke-väsentliga detaljer, i själva verket var helt avgörande. Se även Kärnkraft i vår omvärld från 2019-12-19 och Kärnkraft i vår omvärld från 2021-06-04.
Efter en global pandemi och ökade europeiska klimatambitioner har taxonomin dessutom fått avsevärt större betydelse och blivit EU:s de facto definition av hållbarhet. Återställningsstöd och omställningsfinansiering villkoras plötsligt mot taxonomin, vilket snabbt väckt stort intresse hos EU:s samtliga finansministrar när tiotals biljoner kronor står på spel.
Efter att först varit på väg att uteslutas och därefter lyfts ut för särskild granskning ser det nu ut som att kärnkraft kommer att inkluderas som hållbart. Den vetenskapliga granskningen slog fast att det inte finns någon vetenskaplig evidens som hindrar att kärnkraften klassas som hållbar. Genom en politisk kompromiss där kommissionen lägger fram kärnkraft och fossilgas i samma kompletterande akt ser det också ut att bli verklighet. Kompromissen ska se till att både länder som stödjer och behöver fossilgas, främst Tyskland, och länder som använder sig av kärnkraft, främst Frankrike, ska vara nöjda. En rad andra länder, bland annat Sverige och Finland, har också uttalat stöd för att kärnkraften ska inkluderas som hållbar.
Otydliga villkor
Kommissionens förslag bestod av en rad tekniska kriterier. För kärnkraftens del innebär förslaget i stor utsträckning upprepning av krav som redan är etablerade i existerande lagstiftning, men även nya krav – bland annat på så kallade haveritåliga bränslen, Accident Tolerant Fuels (ATF). Förslaget innebar även slutdatum för hur länge kärnkraften anses vara hållbar. Befintliga kärnkraftverk och nya kärnkraftverk räknas bara som hållbara innan 2040 respektive 2045. I praktiken innebär det att kärnkraft inte inkluderats som en hållbar verksamhet utan som en övergångsverksamhet under en temporär period.
Förslaget har mottagit kritik från kärnkraftsindustrin och andra intressenter. Bland annat för att slutdatumen 2040 och 2045 framstår som godtyckliga och saknar motivering, men också för att förslaget i stora delar saknar definitioner och vetenskapliga grundade motiveringar. Till exempel finns ingen definition av vad som anses vara haveritåliga bränslen.
Andra organisationer som Greenpeace och länder som Tyskland har kritiserat förslaget för att kärnkraft alls inkluderas. Framförallt Tyskland, Österrike och Luxembourg hävdar att inkluderingen av kärnkraft äventyrar taxonomins vetenskapliga integritet. Österrike och Luxembourg förbereder redan att stämma EU-kommissionen till följd av att kärnkraft inkluderas.
Även för fossilgasen finns en rad kriterier, bland annat ska allt bränsle till gaskraft vara fossilfritt från år 2035. Det krav som kanske väckt mest uppmärksamhet är att fossilgasen istället för 100 gram CO2 per kWh tillåts släppa ut 270 gram CO2 per kWh. Det kriteriet har kritiserats för att det frångår taxonomins syfte att vara baserad på vetenskap och teknikneutralitet.
Troligt att förslaget går igenom
Förslaget som lades fram vid midnatt på nyårsafton genomgick ingen öppen konsultation med allmänheten. Eftersom kärnkraft och fossilgas debatterats i flera omgångar ansåg kommissionen att ytterligare kommentarer från allmänheten inte var nödvändiga. Istället skulle endast två expertinstanser få granska och kommentera förslaget. Dessa fick först till den tolfte januari på sig, men denna deadline förlängdes senare till 21 januari.
Efter att de två instanserna lämnat in sina kommentarer har kommissionen lagt fram ett nytt förslag, som i stort är oförändrat. Det nya förslaget går nu igenom per automatik om det inte röstas ned av parlamentet eller rådet. Dessa har fyra månader på sig att granska förslaget, med möjlighet till två månaders förlängning. För att stoppa förslaget krävs en majoritet i rådet eller parlamentet. I rådet krävs att 72 procent av medlemsstaterna, 20 länder, som representerar 65 procent av befolkningen röstar emot det. I parlamentet krävs en enkel majoritet, eller 353 EU-parlamentariker, för att förslaget ska röstas ned.
Det är inte troligt att rådet eller parlamentet lyckas samla en sådan majoritet, eftersom flera stater antingen är nöjda eller åtminstone tycker att kompromissen är acceptabel och därför inte kommer rösta emot den. Att kärnkraften inkluderas som hållbar i EU:s taxonomi kan komma att få stora effekter på investeringsviljan och sänka kapitalkostnader för både befintlig och ny kärnkraft.