2020-02-11
Både Sverige och Finland har under 2010-talet gjort betydande framsteg i arbetet med en lösning för slutförvaret för använt kärnbränsle. Sedan en lång tid samarbetar länderna för en lösning baserad på den svenskutvecklade metoden, kallad KBS-3.
År 2009 valde Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, Forsmark som plats för kärnbränsleförvaret. Planen 2010 var att bygget av kärnbränsleförvaret skulle komma igång under 2015. SKB lämnade 2011 in ansökningar om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Tillståndsprocessen har dock tagit mycket längre tid än vad SKB trodde för tio år sedan.
Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade den 23 januari 2018 sitt yttrande till regeringen där SKB:s ansökan enligt kärntekniklagen tillstyrks. Samma dag lämnade även Mark- och miljödomstolen sitt yttrande i den parallella prövning som sker enligt miljöbalken. Där rekommenderade domstolen att ytterligare underlag behövs, framförallt gällande kopparkapselns långsiktiga säkerhet och gällande ansvarsfrågan efter förslutning. SKB kompletterade ansökan i mars 2019 med de efterfrågade handlingarna. De nya handlingarna har remissbehandlats av SSM som konstaterar att underlaget stärker myndighetens tidigare utlåtande om tillstånd för slutförvaret. Frågan ligger nu hos miljödepartementet för beslut.
Parallellt med ansökan om slutförvaret för använt kärnbränsle har SKB även ansökt om tillstånd att bygga ut det existerande slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Den ansökan fick godkänt i oktober 2019 av SSM som granskat ansökan enligt kärntekniklagen. I november 2019 fick ansökan även godkänt av Mark- och miljödomstolen efter deras granskning enligt miljöbalken. Vid sidan om projekten för utbyggnad av SFR och projektet för kärnbränsleförvaret arbetar SKB även med ett slutförvar för långtid slutförvar, SFL. Där ska långlivat avfall som är låg- och medelaktivt förvaras – till exempel styrstavar, historiskt avfall från kärnteknisk forskning samt långlivat radioaktivt avfall från annan forskning, industri och sjukvård. SFL-projektet ska vara säkert under lika lång tidsperiod som kärnbränsleförvaret, 100 000 år. Idag har SKB inte kommit lika långt med SFL som med SFR och kärnbränsleförvaret. Till exempel har inget beslut tagits om placering av förvaret.
Innan regeringen fattar beslut om kärnbränsleförvaret har de båda kommunerna vetorätt i frågan – Östhammar gällande kärnbränsleförvaret och Oskarshamn gällande inkapslingsanläggningen. Oskarshamns kommun har dock redan sagt ja till byggandet av inkapslingsanläggningen. Om regeringen godkänner ansökan planerar SKB att börja bygga under första halvan av 2020-talet. Prövningen fortsätter efter det i en stegvis process vilket innebär att för varje nytt steg – uppförande, provdrift och rutinmässig drift – måste SKB lämna in nya ansökningar till SSM som sedan bedömer dessa mot de förskrifter som gäller. Vid ingången av 2010 innehöll den svenska kärnavfallsfonden 42 miljarder. Nio år senare vid ingången av 2019 hade tillgodohavandet ökat till 69 miljarder.
Det finska slutförvaret Onkalo intill kärnkraftverket i Olkiluoto byggdes från början som ett berglaboratorium. Platsen valdes redan år 2000. Det var redan från början meningen att laboratoriet så småningom skulle förvandlas till ett slutförvar.
Flera andra länder följer Finlands exempel och börjar med att bygga ett berglaboratorium som senare konverteras till ett slutförvar om förhållandena på platsen medger det. Frankrike, Ryssland och Kina har alla valt den strategin. Det franska berglaboratoriet Ciego är i drift. I Ryssland och Kina är laboratorierna på gång.
I Finland ser ansökningsprocessen lite annorlunda ut mot den svenska. Det finska bolaget Posiva lämnade 2012 in sin ansökan till den finska regeringen om att bygga slutförvar och tillhörande inkapslingsanläggning. Den finska strålsäkerhetsmyndigheten, STUK, meddelade 2015 att de bedömde att anläggningarna kan byggas säkert. Den stora skillnaden mot den svenska processen är att Posiva redan efter detta första beslut kunde påbörja bygget av slutförvaret. Posiva måste dock få en ansökan om drifttillstånd för slutförvaret godkänd av den finska regeringen när slutförvaret är färdigbyggt. Bygget fortskrider och Posiva räknar med att lämna in ansökan om drifttillstånd under 2020.
Avveckling av flera reaktorer är inledd
Under 10-talet har stora framsteg gjorts med rivningen av reaktorer med tillhörande byggnader i Barsebäck. Segmenteringen av interndelar i reaktortankarna påbörjades 2016. Arbetet har kunnat effektiviseras genom användning av digitala modeller över verkens olika delar. Byggnadsdelarna skannas med gammakamera eller fotograferas för att skapa 2D-modeller över strålningsnivåer som kan kombineras med 3D-modeller av byggnaderna.
Strålsäkerhetsmyndigheten godkände 2019 nedmontering och rivning av reaktorerna och nu har även Mark- och miljödomstolen gett klartecken för rivningsarbetet. Enligt planen ska rivningen av systemen inne i byggnaderna ta åtta år. När det är klart och därefter, år 2028, inleds rivningen av själva byggnaderna. Marken som Barsebäcksverket står på är konstgjord och idag är målet att området 2030 ska kunna friklassas som återställd industrimark. Vad marken ska användas till i framtiden är inte klart, men Energimyndigheten har förklarat området som riksintresse för ny elproduktion. Kävlinge kommun har tidigare velat bygga bostäder på området men i dagsläget finns inga konkreta planer.
I Oskarshamn har rivningen av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 påbörjats efter att de stängdes 2017 respektive 2015. Under 2019 slutfördes kapningen av reaktortankens interndelar för båda reaktorerna och O2 övergick till nya säkerhetstekniska driftförutsättningar anpassade för nedmontering och rivning. I januari 2020 startar det stora nedmonteringsarbetet. Man kommer att börja med generatorerna och turbinsträngarna för båda blocken.
Samtidigt påbörjar Vattenfall rivningen av Ågestaverket söder om Stockholm under våren 2020. Rivningen av forskningsreaktorerna R2 och R2-0 vid Studsvik har genomförts under 2010-talet och är i stort sett genomförd. Förberedelser för friklassning av byggnaderna pågår. Rivningen ska avslutas under 2020.
Ringhals 1 och 2 kommer att rivas av samma organisation inom Vattenfall som genomför Ågesta-rivningen. Förberedelserna pågår, men även om Ringhals 2 har tagits ur drift kan rivningen påbörjas först när anläggningen är bränslefri samt har dekontaminerats.