2017-09-21
Elproduktionen i Storbritannien utgörs huvudsakligen av en blandning av kärnkraft (21 %), kol (22 %) och gas (30 %). Vindkraften växer kraftigt och har de senaste åren börjat bidra på allvar till försörjningen (5 %).
Alla reaktorer utom Sizewell B, som startade 1995, behöver bytas ut ganska snart. Den brittiska reaktorflottan består med undantag av Sizewell B av gaskylda AGR-reaktorer. De har visat sig åldras snabbare än de vattenkylda reaktorer som är vanliga andra länder. De små grafitmodererade reaktorerna (Magnox), som byggdes tidigt, är redan stängda
Samtidigt som kärnkraften behöver ersättas minskar produktionen av gas i Nordsjön och britterna tvingas sedan en tid tillbaka importera gas för att täcka sitt behov. Kolkraften är gammal och många kraftverk behöver stängas.
Svaret på det här har varit en stor satsning på havsbaserad vindkraft och ett antal nya reaktorer. Britterna är fast beslutna att få bort koldioxidutsläppen ur elproduktionen och ser därför kärnkraften som en central del av den framtida elproduktionen.
Samtidigt tvingas man till mycket höga garanterade priser för att få ny produktion på plats. Det gäller både den havsbaserade vindkraften, där Vattenfall är en stor aktör, men också kärnkraften. Det pris – runt en krona per kWh - som garanteras för elen från de två EPR-reaktorerna som EdF avser bygga vid Hinkley Point är långt högre än kostnaden för kärnkraft på andra håll i världen. Trots detta är det inte säkert att marknaden kommer att bygga vare sig reaktorerna vid Hinkley Point eller de övriga som planeras. Den brittiska regeringen har hamnat i en svår sits.
De garanterade priserna för elen från havsbaserad vindkraft var när avtalet om Hinkley Point slöts 2012 ännu högre än för kärnkraften. Men priset har pressats tillbaka och i den senaste auktionen hamnade det garanterade priset på 57,50 £/MWh. Det ser svårt ut att kunna bygga konventionella reaktorer i Storbritannien till det priset.
Regeringen söker nu därför aktivt efter andra sätt att producera koldioxidfri el än genom stora konventionella reaktorer. De enorma vindkraftsparkerna till havs ger visserligen ett viktigt bidrag, men har svagheten att de inte ger en planerbar produktion. Det är det här som har gjort att intresset för små modulära reaktorer växer sig allt starkare och att det nu på allvar börjar se ut som att man kan komma att byta inriktning bort från stora tillbaka mot mindre reaktorer.
Minst fyra aktörer – Westinghouse, Hitachi, Rolls-Royce och NuScale – samtalar med regeringen om att uppföra småreaktorer i Storbritannien. Till att börja med vill man tillsammans med regeringen utveckla en reaktortyp som passar landets behov. Det uppges pågå en urvalsprocess där regeringen kommer att fördela anslag till någon eller några av aktörerna för att ta konkreta steg mot en kommersiell reaktor. Man ser även stora möjligheter att kunna exportera tekniken när den väl har etablerats i Storbritannien. Man har identifierat runt 250 platser runt om i världen som vore lämpliga för småreaktorer. I praktiken är det nödvändigt att tekniken exporteras då den brittiska marknaden ses som för liten för att det ska vara lönsamt att utveckla en ny reaktortyp. Den internationella marknaden för småreaktorer bedöms vara värd 400 miljarder pund under perioden fram till 2035.
En av aktörerna – Rolls-Royce – har just publicerat en rapport där det hävdas att ett pris på 60 £/MWh skulle vara tillräckligt för att göra de modulära reaktorerna lönsamma. Det ska jämföras med det garanterade priset för elen från Hinkley Piont som är satt till 92,50 £/MWh och priset för havsbaserad vind som alltså krupit ner till 57,50 £/MWh. Man pekar på att de små reaktorerna är mindre komplexa än stora, att riskerna för förseningar i bygget är mindre och att riskerna för investerarna därmed är mindre även de. Sammantaget innebär det att det skulle gå att bygga småreaktorerna billigare än de stora.
Om reaktorer kring några hundra MW elektrisk effekt ska få ett verkligt genombrott, så är det inte alls osannolikt att det blir i Storbritannien. Brexit kommer med stor sannolikhet att innebära störningar för britternas möjligheter att importera kärnkraftsteknik och det blir därmed allt intressantare att utveckla egna reaktorer. De nya kostnadsuppskattningarna i kombination med den mindre ekonomiska risken i att uppföra en liten reaktor ger just nu vind i seglen för de krafter som vill se en stor flotta av små standardiserade reaktorer uppföras i Storbritannien.
Fiona Rayment vid National Nuclear Laboratory i Storbritannien höll en presentation om små modulära reaktorer vid Energiforsks årliga kärnkraftskonferens 2017. Här hittar du Fiona Rayments presentation om du vill läsa mer om SMR.