2020-02-11
Olkiluoto 3 (OL3) är en Europeisk tryckvattenreaktor (EPR) som byggs av Areva NP, ett konsortium mellan Areva och Siemens, som ett fastprisprojekt för Teollisuuden Voima Oyj (TVO, Industrins Kraft på svenska) på ön Olkiluoto bredvid de två befintliga reaktorerna OL1 och OL2. TVO ägs till största del av Pohjolan Voima Oy (PVO, Nordisk Kraft) som är majoritetsägare, samt av Fortum Power and Heat Oy. PVO i ägs i sin tur till största del av UPM Oyj och Stora Enso Oyj, två av världens största skogsindustrikoncerner. Fortum är majoritetsägt av den finska staten och äger samt driver även de två reaktorerna Loviisa 1 och 2.
När den finska riksdagen godkände bygget av OL3 2002 beräknades kostnaden till tre miljarder euro och starten planerades till mitten av 2009. Bygget startade 2005 men redan i december 2005 stod det klart att projektet skulle försenas, dels på grund av problem med höga vattenhalter i betongen och dels på grund av problem i gjutna metalldelar.
I december 2006 meddelade Areva NP TVO att reaktorn inte skulle starta innan 2011. Siemens sålde 2009 sina 34 procent av Areva NP till Areva men skulle stanna kvar i projektet som huvudleverantör för turbinanläggningen.
Siemens hade då varit del av Areva NP, fast från början under namnet Framatome ANP, sedan 2001. Enligt ett uttalande från Siemens var anledningen till att man lämnade samarbetet att det inte gick att bygga upp en egen verksamhet inom kärnkraft så länge man var bunden av projektet. Bara någon månad senare under 2009 gick Siemens ihop med Rosatom i ett samarbete för att utveckla de ryska VVER-reaktorerna. År 2011 meddelade dock Siemens att man skulle lägga ned hela sin verksamhet inom kärnkraft till följd av olyckan i Fukushima Daiichi och Tysklands tydliga ställningstagande kring kärnkraften.
I oktober 2019 rapporterades dock att Siemens, i ett konsortium med Framatome, vunnit kontraktet som huvudleverantör av instrumenterings- och kontrollutrustning för Hanhikivi 1. När Framatome 2001 gick samman med Cogema (idag Orano) och Techniatome byttes namnet till Areva NP. När sedan EdF 2018 investerade i Areva Group avyttrades en stor del av verksamheten till en nytt dotterbolag ägt av Areva NP som kallades New NP. Det nya bolaget döptes därefter om till Framatome som nu återigen, fast i återuppstånden skepnad, samarbetar med Siemens.
Projektet OL3 försenades ytterligare och 2012 meddelades att OL3 inte skulle starta innan 2015. Under 2013 hade TVO:s skadeståndsanspråk till Areva ökat till 1,8 miljarder euro, samtidigt som Areva krävde TVO på 2,6 miljarder euro. Dispyten kring anspråken ledde till ytterligare förseningar under 2014 och starten kom att förskjutas till mellan 2018 och 2020.
I december 2017 påbörjades de varma funktionstesterna. De avslutades 2018 efter 50 dagars försening. Samtidigt levererades det första bränslet och dispyten kring anspråken löstes genom en uppgörelse där Areva NP betalar 450 miljoner euro till TVO. Vid de varma testerna upptäckte man vibrationer i tryckhållaren och ett intensivt arbete inleddes för att åtgärda dessa.
Den 29 juni 2018 blev Kina, istället för Finland eller Frankrike, det första landet att ta en EPR i drift när reaktorn Taishan 1 anslöts till nätet. Bygget av den kinesiska reaktorn startade den 18 november 2009.
Efter att STUK gett ett positivt utlåtande kring säkerheten i februari 2019 utfärdade den finska regeringen i mars en licens för driften av OL3 under de första 20 åren. TVO hade lämnat in den 130 000 sidor långa ansökan till STUK i april 2016.
I juni 2016 kom beskedet att laddningen av bränslet skulle dröja då de justeringar av styr- och reglersystem som krävdes för att åtgärda vibrationerna i tryckhållaren skulle ta längre tid än väntat. Man har i väntan på att driften ska påbörjas behövt börja underhålla komponenter och system. Den totala kostnaden för projektet uppskattas till 11 miljarder euro, delat i ungefär lika delar mellan TVO och Areva. TVO menar att OL3 för deras del kommer att bli en lönsam affär.
Nu utförs de sista åtgärderna på reaktorn för att sedan ladda bränsle i juni 2020. Anslutningen till elnätet är planerad till november i år. När reaktorn tas i drift kommer den leverera el motsvarande ungefär 15 procent av Finlands elkonsumtion.
Hanhikivi 1
Hanhikivi 1 är en rysk reaktor av modell VVER-1200/491, samma typ som de nya reaktorer som byggs vid Leningrad II för att ersätta de befintliga RBMK-1000-reaktorerna strax intill. Den första nya reaktorn, Leningrad II-1, togs i drift 2018 och en andra reaktor, Leningrad II-2, ska starta under våren 2021. Hanhikivi 1 byggs av RAOS Project Oy för Fennovoima, ett finsk-ryskt konsortium som ägs till 66 procent av finska Voimaosakeyhtiö SF och till 34 procent av Rosatom genom dotterbolaget RAOS Voima.
Voimaosakeyhtiö SF är ett så kallat Mankalabolag, vilket innebär att all el som produceras säljs till ägarna till självkostnadspris. Mankalaprincipen är vanlig bland finska elproduktionsbolag. För närvarande förbereds underlagen till den säkerhetsdokumentation som behöver godkännas av STUK för att bygget ska kunna påbörjas. Fennovoima har köpt kärnkraftverket nyckelfärdigt till ett fastpris. RAOS Project Oy är ansvariga för alla steg i leveransen. Den totala kostnaden uppskattas till 6,5 miljarder euro, vilket är samma summa som gällde när investeringsbeslutet fattades 2014.