Rapport

Eleffektfrågan

Uppdaterad 2024-11-21 Publicerad 2021-04-12

Ökad elanvändning och mer variabel elproduktion, tillsammans med mindre planerbar elproduktion, ändrar förutsättningarna för elffektbalansen. I denna skrift har vi samlat analyser, resultat och slutsatser från NEPP-projektet som behandlar ”eleffektfrågan” i vid mening. Vi inleder sammanfattningen med de viktigaste slutsatserna i punktform. Därefter redovisar vi olika aspekter av eleffektfrågan, vilka utmaningar som de ändrade förutsättningarna leder till och hur dessa utmaningar kan hanteras.

De viktigaste slutsatserna

  1. Ökad elanvändning och mer variabel elproduktion, tillsammans med mindre planerbar elproduktion, skapar effektutmaningar - toppeffektbehovet och balanseringen av elsystemet samt lokal nätkapacitetsbrist.
  2. Vi har den paradoxala situationen att vi har allt mindre marginaler effektmässigt i elsystemet samtidigt som exporten av elenergi ökar och når historiskt höga nivåer.
  3. Under lång tid behövde elsystemet balansering uteslutande utifrån varierande användning, vilken var förhållandevis lätt att förutse. Idag tillkommer också balansering till följd av variabel svårprognoserad elproduktion från vind och sol vilket på 20 års sikt leder till dubbelt så stor ändring av det maximala nettoelbehovet per timme och per vecka jämfört med idag.
  4. Ingen enskild aktör har idag det långsiktiga ansvaret för att tillräcklig produktionskapacitet finns i framtiden. Det väcker frågor om vem som ska bygga planerbar elproduktion och om det kommer att finnas effekt att importera när systemet är som mest ansträngt.
  5. På kort sikt är lokal nätkapacitetsbrist den mest akuta effektutmaningen. Om den inte åtgärdas så kan den försvåra städers tillväxt. Begreppet ”lokal nätkapacitetsbrist” kan dock vara missvisande eftersom lösningen inte endast utgörs av nätutbyggnad, utan även av åtgärder i produktions- och användarleden.
  6. Det blir allt omständligare och mer tidskrävande att bygga elnät, exempelvis till följd av utdragna tillståndsprocesser. Om detta inte ändras kan energiomställningen hotas.
  7. ”Effektbrist” kan ges olika innebörd – t. ex. bortkoppling, ej tillåta nyanslutning, importberoende, extrema elpriser och leveransosäkerhet – och effekttillräcklighet utvärderas med olika metoder – statiskt eller dynamiskt.
  8. Effekt- och flexibilitetsbehoven löses inte bara med produktion och nät, utan energieffektivisering, efterfrågeflexiblitet och lagring växer i betydelse och avvägningen mellan alla dessa åtgärdstyper blir allt viktigare.
  9. Tilliten till ”nya” metoder för att möta utmaningarna, t.ex. efterfrågeflexibilitet och lagring, varierar bland aktörerna inom elsystemet och avgör också hur argumentationen ser ut när den framtida eleffektbalansen diskuteras.
  10. Effektutmaningarna är inte oöverstigliga. Elsektorn kan möta en kraftig ökning av elefterfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt. Åtgärderna och kostnaderna skiljer sig åt beroende på vilka val man gör i elsystemutbyggnaden. Systemkostnaden för el ökar, men inte drastiskt.

Nyheter

Handbok ska hjälpa fjärrvärmebranschen att prioritera temperatureffektiviseringar

Hur sänker vi temperaturerna i dagens fjärrvärmesystem? I en rapport lyfts flera exempel, däribland Luleå Energis framgångsrika arbete med sänkta systemtemperaturer.

22 apr 2025 - Värme och kyla


Var i landskapet ska den nya gröna elproduktionen få plats?

Var i landskapet ska den fossilfria elproduktionen rymmas, när landskapet är så viktigt för den nordiska självbilden? Det ska samhällsplanerarna Daniel Urey och Alexander Marek från Lablab försöka ge svar på i forskningsprojektet Speed Local.

17 apr 2025 - Energisystem


Avbördningssäkerhet i Norden

Dammar måste kunna avbörda överskottsvatten på ett säkert sätt vid högflödessituationer. I det nordiska klimatet är avbördningssäkerhet en central fråga för samtliga anläggningar, oavsett orsaken till avbördningsbehovet. James Yang på Vattenfall och KTH har vidareutvecklat och med hjälp av kollegor utvärderat två olika typer av pianotangentutskov som kan förbättra avbördningssäkerheten.

16 apr 2025


”Tydliggör vad som är statens och marknadsaktörernas roller”

Statens inblandning i elmarknaden har ökat på senare år, efter att har växlat genom historien. Den slutsatsen drar professor emeritus Lars Bergman, som släppt en rapport i ämnet. Staten bör besluta om krav på egenskaper för elsystemet, medan kraftföretagen beslutar om val av kraftslag och dimensionering av kraftverk, skriver han.

15 apr 2025 - Energisystem


Vattenkraftens FoU-dagar 2025

Årets FoU-dagar genomfördes den 18-19 mars i Uppsala. Ett drygt hundratal deltagare lyssnade på föreläsningar och deltog i paneldiskussioner.

14 apr 2025


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2021:757

Författare

Håkan Sköldberg (ed.) och Thomas Unger på Profu, Magnus Lindén och Linda Dyab på Sweco, Lennart Söder på KTH och Lars Bergman på Handelshögskolan