Rapport

Eleffektfrågan

Uppdaterad 2024-11-21 Publicerad 2021-04-12

Ökad elanvändning och mer variabel elproduktion, tillsammans med mindre planerbar elproduktion, ändrar förutsättningarna för elffektbalansen. I denna skrift har vi samlat analyser, resultat och slutsatser från NEPP-projektet som behandlar ”eleffektfrågan” i vid mening. Vi inleder sammanfattningen med de viktigaste slutsatserna i punktform. Därefter redovisar vi olika aspekter av eleffektfrågan, vilka utmaningar som de ändrade förutsättningarna leder till och hur dessa utmaningar kan hanteras.

De viktigaste slutsatserna

  1. Ökad elanvändning och mer variabel elproduktion, tillsammans med mindre planerbar elproduktion, skapar effektutmaningar - toppeffektbehovet och balanseringen av elsystemet samt lokal nätkapacitetsbrist.
  2. Vi har den paradoxala situationen att vi har allt mindre marginaler effektmässigt i elsystemet samtidigt som exporten av elenergi ökar och når historiskt höga nivåer.
  3. Under lång tid behövde elsystemet balansering uteslutande utifrån varierande användning, vilken var förhållandevis lätt att förutse. Idag tillkommer också balansering till följd av variabel svårprognoserad elproduktion från vind och sol vilket på 20 års sikt leder till dubbelt så stor ändring av det maximala nettoelbehovet per timme och per vecka jämfört med idag.
  4. Ingen enskild aktör har idag det långsiktiga ansvaret för att tillräcklig produktionskapacitet finns i framtiden. Det väcker frågor om vem som ska bygga planerbar elproduktion och om det kommer att finnas effekt att importera när systemet är som mest ansträngt.
  5. På kort sikt är lokal nätkapacitetsbrist den mest akuta effektutmaningen. Om den inte åtgärdas så kan den försvåra städers tillväxt. Begreppet ”lokal nätkapacitetsbrist” kan dock vara missvisande eftersom lösningen inte endast utgörs av nätutbyggnad, utan även av åtgärder i produktions- och användarleden.
  6. Det blir allt omständligare och mer tidskrävande att bygga elnät, exempelvis till följd av utdragna tillståndsprocesser. Om detta inte ändras kan energiomställningen hotas.
  7. ”Effektbrist” kan ges olika innebörd – t. ex. bortkoppling, ej tillåta nyanslutning, importberoende, extrema elpriser och leveransosäkerhet – och effekttillräcklighet utvärderas med olika metoder – statiskt eller dynamiskt.
  8. Effekt- och flexibilitetsbehoven löses inte bara med produktion och nät, utan energieffektivisering, efterfrågeflexiblitet och lagring växer i betydelse och avvägningen mellan alla dessa åtgärdstyper blir allt viktigare.
  9. Tilliten till ”nya” metoder för att möta utmaningarna, t.ex. efterfrågeflexibilitet och lagring, varierar bland aktörerna inom elsystemet och avgör också hur argumentationen ser ut när den framtida eleffektbalansen diskuteras.
  10. Effektutmaningarna är inte oöverstigliga. Elsektorn kan möta en kraftig ökning av elefterfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt. Åtgärderna och kostnaderna skiljer sig åt beroende på vilka val man gör i elsystemutbyggnaden. Systemkostnaden för el ökar, men inte drastiskt.

Nyheter

Säkerhet och dimensionering för betongdammar i nya Eurokoden

Den andra generationens Eurokod utvecklas just nu och kommer senast 2028 att ersätta den första. Mikael Hallgren och Fredrik Stenesand på Tyréns har i ett projekt undersökt skillnaderna mellan den första generationens Eurokod och den kommande generationen avseende betongdammar.

12 maj 2025


Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat

Vattenfall Eldistribution ska rasera en 30 år gammal linje med betongstolpar, vilket ger en unik möjlighet att undersöka hur dessa stolpar har åldrats i svenskt klimat. Forskningen är viktig för att förstå betongstolparnas livslängd och för att kunna fatta välgrundade beslut om underhåll och reinvesteringar.

6 maj 2025 - Elnät


Nu på engelska: Magnetism kopplas till svetsproblem i fjärrvärmesystem

Flera fjärrvärmebolag har upplevt en större mängd defekter i svetsfogar på fjärrvärmerören jämfört med för ett par år sedan. Forskning visar att problemet har att göra med ökad magnetism i rören. I projekten Svetsbarhet av fjärrvärmeapplikationer etapp 1 och 2, har forskare funnit starka indikationer på att det beror på otillräcklig avmagnetisering av stålrören efter tillverkning. Nu finns rapporterna även på engelska.

30 apr 2025 - Värme och kyla


Vattenkraftens uthållighet: 80% produktion under kritiska veckor

Svensk vattenkraft har potential att producera på cirka 80% av sin tillgängliga kapacitet under 1–3 veckor, vilket motsvarar ungefär hälften av toppbehovet. Det visar en ny studie från Chalmers som ger oss en djupare förståelse för vattenkraftens förmåga att hantera perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftproduktion.

28 apr 2025


Handbok ska hjälpa fjärrvärmebranschen att prioritera temperatureffektiviseringar

Hur sänker vi temperaturerna i dagens fjärrvärmesystem? I en rapport lyfts flera exempel, däribland Luleå Energis framgångsrika arbete med sänkta systemtemperaturer.

22 apr 2025 - Värme och kyla


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2021:757

Författare

Håkan Sköldberg (ed.) och Thomas Unger på Profu, Magnus Lindén och Linda Dyab på Sweco, Lennart Söder på KTH och Lars Bergman på Handelshögskolan