Komplexiteten i den omställning vi är mitt upp i ökar risken för uppkomst av olika typer av målkonflikter. Ett exempel på detta är de potentiella målkonflikterna som kan uppstå mellan de tre dimensionerna av hållbarhet: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt finns risker med ett ensidigt fokus på en enskild dimension, vilket kan det leda till att de övriga dimensionerna äventyras med risk för inlåsning och suboptimering.
Hur fort klimatomställningen och utvecklingen av energisystemet kan genomföras beror i hög utsträckning också av allmänhetens acceptans för till exempel nya vindkraftparker, kärnkraft, användning av bioenergi, lagring av koldioxid och vätgasanvändning. Även mer abstrakta faktorer, som tillit till energimarknadens aktörer, medbestämmande över utvecklingen och hur leveranssäkert energisystemet är, kan påverka människors vilja att bidra till energiomställningen.
