Japan sakta på väg tillbaka

Japan sakta på väg tillbaka

Alla japans reaktorer togs successivt ur drift efter olyckan i Fukushima 2011. De kopplades en efter en bort från elnätet varefter de fick slut på bränsle. Det här ledde till svårigheter i elförsörjningen och man tvingades vidta omfattande åtgärder för att spara el samtidigt som man kraftigt ökade användningen av fossila bränslen. Gamla fossilkraftverk som tidigare stängts togs åter i drift och importen av framförallt fossil gas men också av olja steg markant. Kostnaden för den ökade importen av fossila bränslen är redan högre än de beräknade kostnaderna för kärnkraftsolyckan som sådan. Än så länge har fem reaktorer återstartats och lika många till är nära återstart men kravet på klartecken från prefekturerna gör tidplanen osäker.

2017-10-10

Massiv ökning av fossila bränslen

Kärnkraften stod före olyckan för knappt 30 % av den japanska elproduktionen. Under åren efter olyckan ersattes i princip hela produktionen från kärnkraften av fossila kraftslag. Elproduktionen från fossila bränslen ökade från 63 % 2010 till 87 % 2013. Totalt minskade elkonsumtionen något men minskningen var inte större än variationerna tidigare varit mellan olika år. 2010 använde Japan 1108 TWh el, vilket 2012 hade fallit tillbaka till 1026 TWh.

Vindkraften ökar men stod 2016 enbart för 0,7 % av den Japanska elproduktionen. Mer imponerande är ökningen av solenergiproduktionen. Den var 2016 tio gånger så stor som 2011 då fukushimaolyckan inträffade och står nu för fem procent av elproduktionen. Femton procent av världens samlade solenergiproduktion sker i Japan.

Kostnaderna sedan 2011 för ökningen av importen av fossila bränslen har passerat 200 miljarder dollar. Det innebär att kostnaden för att kärnkraften står still redan är i nivå med kostnaderna för de skador tsunamin orsakade som uppskattas till 250 miljarder dollar. Kostnaderna är också redan större än vad man beräknar att det kommer att kosta att hantera de förstörda reaktorerna och att sanera omgivningarna. De kostnaderna uppskattas till strax under 200 miljarder dollar.

Det är angeläget för Japan att så snart som möjligt starta fler reaktorer. För varje reaktor som återstartas minskar kostnaden för fossila bränslen med omkring 500 miljoner dollar per år. Koldioxidutsläppen minskar med fyra miljoner ton per år då det främst är gas som ersätts.

Reaktorer återstartas sakteliga

Än så länge har fem reaktorer kunnat återstartats – Takahama 3 & 4, Ikata 3 och Sendai 1 & 2. Tack vare återstarterna av reaktorerna och genom att produktionen av el från sol och vind har börjat byggas ut så har de japanska CO2-utsläppen vänt neråt igen sedan det värsta året 2012.

Som en följd av olyckan gjorde man en fullständig översyn av både de japanska regelverken för kärnkraften, men också av hur den japanska tillsynsmyndigheten arbetar. För att reaktorerna ska få starta krävs att de uppfyller det nya regelverket. Att bevisa det är tidskrävande då en lång rad analyser behöver uppdateras. I vissa fall kan det också behövas åtgärder i anläggningarna för att möta de nya kraven. Framförallt är det de nya jordbävningskraven som är utmanande.

Det finns också juridiska frågor förknippade med att starta reaktorerna då man traditionellt alltid bett de lokala myndigheterna om tillstånd att starta efter de årliga revisionsavställningarna. På många håll har kraftverken sedan olyckan inte fått de här klartecknen vilket har lett till rättsliga prövningar och politiskt köpslående om starttillstånden.

Elva reaktorer har stängt

Ingen av de sex reaktorerna vid Fukushima Daiichi kommer att starta igen. Fyra av dem blev mer eller mindre förstörda när tsunamin slog in och resteffektkylningen upphörde. Block 5 och 6 klarade sig relativt oskadda undan tsunamin, men har även de stängts och kommer att rivas.

Förutom de sex reaktorerna vid Fukushima Daiichi har även fem andra reaktorer  - Genkai 1, Mihama 1 & 2, Shimane 1 och Tsuruga 1 - stängts permanent. De här fem var de äldsta reaktorerna som var i drift olyckan inträffade. De startade mellan 1969 och 1975 och var också alla förhållandevis små; de producerade bara mellan 320 och 529 MW. Nyare reaktorer producerar typiskt över 1000 MW, men det är inte särskilt mycket dyrare att driva en större reaktor. Några av de här reaktorerna hade tekniska svagheter jämfört med de nyare reaktorerna och det skulle vara mer krävande att anpassa de här reaktorerna för att uppfylla de nya reaktorsäkerhetskraven. Kostnaderna för att få dem i drift skulle ha varit minst lika stora som för de större reaktorerna även om reaktorerna var mindre.

Fler reaktorer nära återstart

Den japanska återstartsprocessen består av tre steg. Först måste reaktorinnehavarna ansöka om tillstånd att genomföra de tekniska ändringar som krävs för att uppfylla de sedan Fukushima-olyckan omarbetade säkerhetskraven. I nästa steg behövs ett godkännande för genomförandeplanen och i det tredje steget görs uppstartsinspektioner för att säkerställa att ändringarna genomförts och fått avsedd effekt.

Ohi 3 & 4 har ansökt om återstartsinspektioner och man har förhoppningen att komma igång sent under 2017.

Genkai 3 & 4 har också ansökt om uppstartsinspektioner. Återstarten är planerad till januari respektive mars. Tillsynsmyndigheten meddelade i januari 2017 att man anser att reaktorerna uppfyller de nya säkerhetskraven och guvernören i prefekturen gav sitt godkännande i april. En antikärnkraftsgrupp försökte då rättsligt stoppa uppstarten genom att hävda att de två reaktorerna inte skulle uppfylla jordbävningskraven. Men i juni meddelade domstolen att man inte tar upp ärendet. Det ser därmed ut som att reaktorerna kommer att kunna starta. Genkai 3 kan eventuellt komma att starta på den här sidan årsskiftet.

Mer osäkert för Kashiwasaki-Kariwa

Kashiwazaki-Kariwa 6 & 7 fick i början av oktober besked från tillsynsmyndigheten om att de genomförda uppstartsinspektionerna är godkända. Det formella tillståndet från myndighetens att starta de två reaktorerna väntas i början av 2018. Kashiwasaki-Kariwa 6 & 7 skulle bli de första av Tokyo Electric Power Companys reaktorer att starta igen. De skulle också bli de första kokvattenreaktorerna som återstartades. Men guvernören i Niigata-prefekturen, där reaktorerna ligger, har tidigare sagt att orsaken till olyckan i Fukushima måste klarställas innan någon av Tepcos reaktorer återstartas, eftersom Tepco äger Fukushima Daiichi. Att klarlägga precis vad som hände i Fukushima kommer att ta åratal och guvernörens hållning kan därmed komma att försena återstarten av de två blocken rejält.

För block 1 till 5 vid Kashiwasaki-Kariwa är läget mer osäkeret. Hela kraftverket har stått still sedan den stora jordbävningen utanför Japans västkust 2007. Tepco har tidigare sagt att man hoppas få igång block 1 och 5 under 2022, block 3 och 4 under 2025 och block 2 under 2026. Men guvernören har krävt att åtminstone ett block ska stängas i utbyte mot att återstarten av block 6 och 7 ska godkännas.

Japan är på väg tillbaka, men det går långsamt. Att premiärminister Shinzo Abe  och hans liberaldemokrater vann det japanska parlamentsvalet den 22 oktober innebär att det politiska stödet för att återstarta reaktorerna består. Men, Japan har tagit ett stort steg tillbaka mot fossil elproduktion och även om återstarten av reaktorerna sakta pressar tillbaka fossilbränsleanvändningen så kommer man under lång tid framöver att vara fast i en elproduktion baserad på fossila bränslen.

Japanska reaktorer 2017

42

Varav:

 

Reaktorer i produktion oktober 2017

5

Reaktorer i något av stegen i återstartsprocessen

20

Reaktorer som inte ansökt om återstart

17

Stängda reaktorer sedan olyckan

11

Reaktorer under byggnation

1 (Ohma 1)

Avbrutna byggen sedan olyckan

1 (Shimane 3)