2019-05-27
Deloitte har på uppdrag av den europeiska kärnkraftsbranschens organisation i Bryssel, Foratom, undersökt kärnkraftens effekter på den europeiska ekonomin. Studien som har titeln ”Foratom Economic and Social Impact Report”, visar att kärnkraften under 2019 skapar ett ekonomiskt värde uppgående till 507 miljarder euro. EU:s hushåll har inkomster om drygt 380 miljarder euro årligen från sektorn. Skatteinbetalningarna uppgår till över 120 miljarder euro.
Det indirekta bidraget till ekonomin har uppskattats vara fyra gånger större än det direkta bidraget från uppförande, drift och rivning av kraftverken samt från bränslecykeln. För varje euro som investeras i kärnkraftsföretagen beräknas ett värde motsvarande ytterligare fyra euro uppstå på andra håll i ekonomin. Under 2019 uppskattas det direkta värdeskapandet i kärnkraftsbranschen uppgå till 103 miljarder euro.
Sammantaget motsvarar det direkta och det indirekta bidraget till Europas ekonomi mellan 3 och 3,5 procent av BNP.
Strax över 350 000 personer i EU arbetar direkt i kärnkraftsföretagen. Ytterligare 780 000 personer arbetar i verksamheter som behövs för att kärnkraften ska fungera, till exempel hos underleverantörer och kärnkraftsmyndigheter, eller har jobb som indirekt uppstått tack vare kärnkraftsindustrin. I den senare kategorin återfinns de som arbetar i serviceyrken i närheten av kärnkraftverken. De indirekt sysselsatta har antagits vara 2,2 gånger så många som de direkt sysselsatta.
Då endast fem reaktorer är under uppförande inom EU för tillfället är det bara 9600 personer som under 2019 arbetar med att bygga kärnkraft. (De fem reaktorerna är Olkiluoto-3 i Finland, Flammanville-3 i Frankrike, Hinkely Point C1 i Storbritannien samt Mochovce 3 & 4 i Slovakien.) Driften av de 126 befintliga reaktorerna och deras bränslecykelanläggningar sysselsätter däremot nästan 260 000 personer. Drygt 80 000 personer arbetar med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar inom EU.
Kärnkraftsbranschen är speciell då andelen högt kvalificerade arbeten är hög, 47 procent. Det kan jämföras med den övriga energibranschen där siffran varierar mellan 25 procent och 36 procent. Den höga andelen kvalificerade arbeten innebär höga genomsnittliga inkomster för de anställda och också höga skatteintäkter då de allra flesta av de europeiska länderna tillämpar progressiva skatteskalor där skattesatserna ökar när lönerna stiger.
EU-länderna beräknas under 2019 nettoexportera kärnkraftsrelaterade varor och tjänster till ett värde av 18 miljarder euro vilket stärker handelsbalansen.
Deloitte presenterar också detaljerade data för vart och ett av de 14 EU-länder som idag har kärnkraftverk i drift. För Sveriges del kommer man till slutsatsen att det ekonomiska värdet som uppstår tack vare kärnkraften uppgår till 26 miljarder euro. De direkt sysselsatta i sektorn beräknas vara 24000 personer. Den siffran stämmer tämligen väl med en studie som Halvarsson & Halvarsson genomförde för Fortum under 2016. Den gången kom man fram till att 21000 personer är sysselsatta i den svenska kärnkraftsbranschen inklusive dess underleverantörer.
Mycket kan sägas om Deloittes studie, bland annat gör man en jämförelse med annan industri där kärnkraften lyfts fram som viktigare för Europas ekonomi än vad bilindustrin är. Det är svårt att hitta stöd för den tesen bland andra källor.
Samtidigt skulle man kunna tänka sig multiplikatorn som används för att beräkna värdeskapandet i hela ekonomin jämfört med kärnkraftsföretagens direkta värdeskapande skulle kunna vara olika i olika delar av EU. I Sverige används till exempel en stor del av den el som produceras som råvara i industrin medan elen i andra delar av EU till större del används i hushålls- och servicesektorerna. Förädlingsvärdet som uppstår tack vare den goda tillgången på el i Sverige är stort och en mycket stor del av den svenska ekonomin är idag helt beroende av att kärnkraften fungerar väl.
Det är svårt att göra den här typen av studier och de kommer alltid att kunna kritiseras. Deloitte har tidigare utfört motsvarande studie med samma metodik för den europeiska vindkraftsindustrin. Man ska dock vara försiktig med jämförelser eftersom rapporterna utgår från olika år. Men kärnkraftsstudien visar, trots en osäkerhet i resultaten, att kärnkraften har en långt ifrån försumbar betydelse för EU:s ekonomi. Stora värden skapas både direkt genom intjänandet i branschen, men också indirekt genom det värde kärnkraftselen har för kunderna.