2022-11-25
Tidigare har Energiforsk skrivit om den finansiella utmaningen som råder när det kommer till att bygga ny kärnkraft i dagens elmarknad, samt en del tankar i hur denna kan undvikas. Sammanfattat behöver ny kärnkraft ackumulera en stor initial investering som låses upp under en lång period, där både beloppet samt ledtiderna skapar en stor osäkerhet. Denna osäkerhet, eller risk, kompenseras sedan för med högre avkastningskrav vilket leder till en av de största kostnaderna för kärnkraften, nämligen kapitalkostnader. Så hur kan man då minimera dessa kostnader? Jo, genom att minimera affärsmässiga och projektinriktade risker.
En viktig del i detta är att skapa en långsiktig stabilitet kring kärnkraft vilket för enskilda aktörer kan åstadkommas genom olika typer av affärsmodeller. I slutändan är det dock staten som behöver försäkra de involverade att kärnkraften kommer vara del av landets energimix under en lång period. Detta kan till exempel göras genom att staten sätter långsiktiga mål för landet men det är framför allt när staten går in ekonomiskt som stabiliteten cementeras. Kanada och Sverige är två kärnkraftsnationer där detta nyligen skett och här går vi igenom tillvägagångsätten samt vilken möjlig betydelse det har för nybyggnation i respektive land.
Kanada satsar på små modulära reaktorer (SMR)
Den 21 september arrangerades en SMR konferens vid namn CET2022 i Oskarshamn. En av aktörerna som tog åskådarna med storm var Ontario Power Generation (OPG), en av Kanadas största elproducenter. Dessa uppmärksammades inte bara för att ha skickat Kanadas mest snabbtalande presentatör, vid namn Christopher Deir, utan också för deras snabba utveckling av vad som ser ut att bli Kanadas första SMR i drift.
Projektet innefattar konstruktionen av en 300MWe reaktor (med planen att bygga ytterligare tre) som planeras stå färdig 2028 vid det redan etablerade kärnkraftverket Darlington. Christopher Deir, som leder OPGs förvärv och strategi arbete, presenterade att de nu skall skicka in en ansökan om att få bygga till den kanadensiska regulatorn vilken beräknas ta två år att granska. Under denna tid kommer arbete ske med att förbereda området och infrastrukturen samt förfina kostnadskalkylerna.
Drygt en månad efter konferensen kom även nyheten att OPG beviljats ett lån på omkring 970 miljoner CAD (drygt 7,9 miljarder SEK), som kommer användas till att färdigställa dessa förberedelser. Lånet har kommit genom ”Canadian Infrastructure Bank” (CiB), vilket är ett statligt företag vars uppgift är att stödja diverse infrastrukturprojekt som i framtiden kan genera en omsättning. Vidare skriver även CiB att dessa typer av lån är till för att möjliggöra långsiktiga investeringar med låga kapitalkostnader och fortsatt främja privata investeringar i projekten [1, 3]. Det bör dock nämnas att det råder meningsskiljaktigheter i vare sig detta faktiskt hänt i andra CiB-finansierade projekt. Där en del av kritiken har riktats mot just målet att främja privat kapital, och att det inte händer i praktiken [3].
Utöver detta lån har den kanadensiska staten tidigare bidragit med nära 100 miljoner CAD (800 miljoner SEK) till diverse avancerade reaktortekniker, samt planerar att spendera ytterligare 1,3 miljarder CAD (10,5 miljarder SEK) till olika kärnkraftsrelaterade sektorer [2]. Detta kan ses som ett tecken på att Kanada storsatsar på kärnkraften, trots att de valt att inte inkludera kärnkraften utfärdandet av 5 miljarder av gröna statsobligationer (nära 41 miljarder SEK). Detta menar industrin kan ha en stor negativ påverkan då fortsatt viktiga finansiella aktörer (till exempel pensionsfonder) kommer att utesluta kärnkraft i sina investeringar. Staten menar själva att detta är helt i linje med hur det ser ut för andra stora kärnkraftsnationer, till exempel Frankrike, där kärnkraften inte heller är inkluderad i gröna statsobligationer [4].
Kärnkraften har även varit utesluten från diverse skattesubventioner för att skapa incitament för nya hållbara lösningar. Dock kom nyheten den 3 november att detta skall ändras, och att just SMR skall ingå som en hållbar teknik samt att stor kärnkraft skall utvärderas. Detta innebär att SMR projekt skall kunna dra av upp till 30% av investeringen från deras skatter, en så kallad investment tax-credit – ännu ett verktyg som ökar investeringsviljan i kapitalintensiva projekt [6].
Ny Regering, nya kreditgarantier
På andra sidan Atlanten var det i stället Sveriges, och den nya regeringens tur att presentera sitt program för ny kärnkraft. Detta inkluderande en rad olika incitament så som långsiktigt ändrad målbild från förnybart till fossilfritt, lagändringar, snabbare tillståndsprocesser med lägre avgifter, marknadsutredningar, etcetera. Men framför allt var det utfärdandet 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier som tog stor plats i diverse media. En kreditgaranti kan förenklat ses som en slags försäkring på lånet. Där en långivare (till exempel en bank) som vanligt utfärdar ett lån till låntagaren. Men här kan sedan långivaren ansöka om en kreditgaranti, vilket betyder att om det inte skulle finnas täckning för lånet, så står garantören (i detta fall staten) för en stor del av kostnaden. På så vis överför långivaren en del av risken till en annan part och kan därför vara mer villig att utfärda lånet i första taget. I gengäld för denna delade risk betalar långivaren garantören någon form av avgift.
Tidigare har svenska staten utfärdat 80 miljarder i gröna kreditgarantier vilket sköts av Riksgälden. För att få ta del av dessa måste lånet uppgå till minst 500 miljoner samt ställas ut före 2024. Garantin avser att täcka 80% av lånet samt har en löptid på max femton år. Som utgångspunkt använder Riksgälden framför allt EU:s gröna taxonomi samt de svenska klimatmålen för att bedöma huruvida lånet kan klassas som hållbart eller ej. I och med ändrade mål från förnybart till fossilfritt samt kärnkraftens intåg i taxonomin skulle det nu finnas möjligheter att ta del utav dessa garantier.
Men det är alltså utöver dessa som 400 miljarder skall gå specifikt till kärnkraften. Här nämns det också att dessa krediter skall ha mer ”generösa villkor än dagens system”. I en rapport från Svenskt Näringsliv som släpptes i september i år uttrycker de sin önskan på hur dessa garantier skall utformas. Där en viktig del är att öka löptiden för garantierna så att de sträcker sig längre än femton år. Möjligtvis är det alltså det som antyds i de mer ”generösare villkoren”.
Möjlig påverkan för nybyggnation
Trots att kärnkraften utesluts från Kanadas statsobligationer ser det ändå ut som det statliga stödet och förtroendet för kärnkraft i Kanada är högt. Detta kan också bekräftas då deras regering den 26 oktober slog fast att ”Nuclear must be a part of the sustainable future. And Canada is here to make it happen” [2]. De siktar alltså mot att bli världsledande i en sektor de själva tror kommer vara värd runt 1 200 miljarder kronor per år 2040 och framåt. För Sveriges del torde även garantierna öka investeringsviljan för kärnkraft, och på så sätt locka till sig fler finansiärer. Detta kan i sin tur medföra lägre kapitalkostnader då det finns fler aktörer villiga att delta på marknaden. Enligt Moderaterna kan dessa garantier antas vara tillräckligt för att säkra finansiering till tio nya reaktorer, så länge 20% är finansierat genom eget kapital. Även förslag på nya lagändringar, där en ägare skall bli kompenserad för möjlig politisk eller statlig nedsläckning av en reaktor, skulle kunna minska den upplevda ”ryckighet” Sverige har haft när det gäller kärnkraftens vara eller icke vara. På så vis kan staten signalera att det finns skäl för högre förtroende på långsiktighet.
Emellertid är detta som sagt bara en del av pusslet. Industrin som sådan har mycket att bevisa och det krävs fortfarande mer genomtänkta affärsmodeller och välplanerade projekt om affären kärnkraft skall gå ihop, vilket kan läsas mer om i förgående artikel. För Christopher och OPG råder det dock inget tvivel att de kommer att lyckas. De genomgår nämligen ett massivt renoveringsprojekt på Darlington och har på så sätt lyckas underhålla en redan stark leveranskedja samtidigt som de bibehållit stark kompetens inom företaget.
- We are currently undergoing massive refurbishment project, 12.5 billion dollar which is not only on budget, it is ahead of schedule. So, to the comment saying nuclear project are hard and can never be done right. It can be done, you just have to plan and we plan very hard, säger han.
Huruvida Sverige kan skaffa sig denna självsäkerhet kring affären kärnkraft, får dock framtiden avgöra. Helt klart finns det i alla fall mycket lärdomar att hämta från ett land som, på många sätt och vis, liknar vårt.
[1]https://world-nuclear-news.org/Articles/Federal-loan-provides-certainty-for-Canadian-SMR-b
[3]https://www.ourcommons.ca/Content/Committee/441/TRAN/Reports/RP11664128/tranrp03/tranrp03-e.pdf
[5] https://www.energi.se/artiklar/2022/oktober-2022/den-nya-regeringen-storsatsar-pa-karnkraft/
[6] https://cna.ca/2022/11/03/canadian-government-confirms-that-nuclear-is-clean-energy/