2022-11-02
Kort efter Rysslands invasion 24 februari 2022 begärde Ukrainas kärnkraftsmyndighet omedelbar hjälp från internationella atomenergiorganet (IAEA), vid landets kärnkraftverk. Den 4 mars 2022 kom rapporter om att Ryssland tagit kontroll över Zaporizjzjas kärnkraftverk, men att de ukrainska operatörerna fortfarande stod för driften. Detta innebar att Ryssland fick kontroll över ledning och styrning av kärnkraftverket och innehar den beslutsfattande rollen. Zaporizjzjas kärnkraftverk är med sina sex reaktorer och 5,7 GW installerad effekt Europas största kärnkraftverk.
I mars 2022 snabbsynkades det ukrainska elnätet så att det har samma frekvens som Europas elnät, i stället för att gå på samma frekvens som Rysslands. Ukraina har sedan 2017 arbetat för att kunna frikoppla sitt elnät från det ryska, med syfte att hindra Moskva från att kunna kontrollera frekvensen i Ukraina.
IAEA-inspektörer på plats
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har flera beskjutningar skett runt om Zaporizjzja. Komponenter har skadats och reaktorerna har till och från kopplats bort från elnätet. I slutet av augusti var inspektörer från IAEA på väg till kärnkraftverket med uppdraget att trygga och säkra verket.
Det beslutades redan första dagen i samråd med Ryssland och Ukraina att IAEA skulle etablera en permanent närvaro på siten så att omvärlden kan ha kontinuerlig uppsikt i hopp om att kriget inte utlöser en nukleär katastrof. IAEA:s inspektörer har lagt till skottsäkra västar till sin utrustning.
Den 12 oktober tappade Zaporizjzja den externa elförsörjningen, vilket betyder att kärnkraftverket blir beroende av dieseldrivna reservgeneratorer. Kärnkraftverkets reaktorer är inte kopplade till nätet och producerar inte ström, men är i behov av el för att driva säkerhetsfunktioner som härdkylning. Detta är andra gången på fem dagar som kraftverket förlorar elförsörjningen då det även skedde 8 oktober. Vid det tillfället rapporterades det att kraftverket har diesel för 10 dagar.
Starka reaktioner från omvärlden
IAEA har övervakat situationen sedan krigets start och erbjudit att hjälpa till med säkerheten för alla Ukrainas kärnkraftsanläggningar och uppmanat parterna från början att komma överens om ett genomförbart ramverk för att upprätthålla kärnsäkerheten. Båda parterna har beskyllt varandra för uppkomna skador och beskjutningar som inträffat.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som ansvarar för strålskydd, kärnsäkerhet och nukleär icke-spridning. De arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning.
– SSM, har beredskap dygnet runt för att, vid behov, snabbt skala upp. Vi gjorde det vid branden vid Zaporizjzja, då gick vi upp i fullbemanning. SSM har alltid jourhavande personal, vi kan skala upp beredskapen vid en händelse och har anpassad bevakning utifrån läget vid Zaporizjzja, säger Peder Kock, utredare på enheten för utveckling av skydd och beredskap på SSM.
Sverige gick 15 augusti tillsammans med 41 andra länder ut med ett gemensamt krav på att Ryssland omedelbart lämnar kontrollen över kärnkraftverket till Ukraina. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg gick i augusti ut och tryckte på att det brådskar att låta IAEA inspektera kärnkraftverket. Ockupationen av anläggningen ”utgör ett allvarligt hot mot säkerheten” och ”ökar risken för kärnenergiolyckor eller incidenter”.
– Det är även värt att påpeka att Ukraina har rapporterat löpande till IAEA. Denna kommunikation har stärkts sedan IAEA lämnade kvar två inspektörer på kärnkraftverket efter sitt besök, säger Peder Kock.
IAEA krävde dagarna efter sitt besök på Zaporizjzja att en säkerhetszon skulle upprättas och beskjutningarna vid anläggningen omedelbart ska upphöra. Både Ryssland och Ukraina har visat ett intresse för en säkerhetszon men ingen part har dragit sig tillbaka än. En vecka senare stärkte IAEA sitt uttalande genom att ta en ståndpunkt i kriget. Det 15 september släppte IAEA ett beslut från en styrelsestämma där de uttrycker att Ryssland bär skulden till händelser vid Ukrainas kärnkraftverk och omedelbart stoppa alla militära åtgärder runt om och mot Zaporizjzja.
Den 5 oktober beslag tog Ryssland kärnkraftverket officiellt, genom ett uttalande om att överta ägandeskapet av kärnkraftverket. Rysslands president Vladimir Putin meddelade att den ryska regeringen ska säkra att verksamheten är en integrerad del av federala tillhörigheter. Putin skrev även under en lag som formellt införlivar regionen, tillsammans med Donetsk, Cherson och Luhansk, i Ryssland. Ukrainas utrikesminister kallade agerandet för en olaglig handling och IAEA säger att de inte står bakom annekteringen.
Enligt Energoatom, ett statligt ukrainskt bolag som driver de ukrainska kärnkraftverken, är Rysslands mål att leda om elen till att förse Krim och det ryska elnätet med el. I våras sa den ryska vice premiärministern att Zaporizjzja regionen av Ukraina ska integreras med Ryssland och kärnkraftverket ska producera el till det ryska elnätet. För att Ukraina ska få elförsörjning måste de då betala Ryssland för den.
Livsmedelsproduktionen skulle kunna påverkas
Efter Rysslands övertagande av kärnkraftverket i mars uttalade SSM:s generaldirektör Nina Cromnier att det inte är aktuellt med aktiva åtgärder, utrymning, inomhusvistelse eller jodtabletter i Sverige om det skulle ske en olycka i Zaporizjzja, eftersom aktiva skyddsåtgärder behöver vidtas inom ett avstånd på maximalt 10 mil enligt internationella principer.
Peder Kock bekräftar tidigare uttalanden från SSM och förklarar att det är flera aspekter som påverkar hur effekterna blir i Sverige. Hur stort utsläppet är och hur långt bort utsläppet är då vindarna måste föra de radioaktiva ämnena till Sverige. Man kan dock inte utesluta att en olycka vid Zaporizjzja skulle kunna påverka Sveriges livsmedelsproduktion.
– Det krävs inte höga nivåer av radioaktivt nedfall för att hamna över rekommenderade gränser i livsmedel, säger Peder Kock.