2018-05-09
Den belgiska kärnkraften är under hårt tryck. Tyskland, Nederländerna och Luxemburg försöker genom påtryckningar mot den belgiska regeringen att få de sju belgiska reaktorerna stängda. Både Tyskland och Luxemburg har officiellt bett Belgien att stänga reaktorer på grund av påstådda säkerhetsproblem. Den nederländska regeringen har kritiserat den belgiska för att man förlängde drifttillståndet för reaktorerna i Doel.
Lokala politiker i samhällen längs den belgiska gränsen har drivit igenom att befolkningen måste förberedas på en olycka. Bland annat har man i den tyska staden Aachen, fem mil från det belgiska kärnkraftverket Tihange, byggt upp lager av jodtabletter och andningsmasker med förklaringen att man vill vara beredd på en kärnkraftsolycka.
De utländska påtryckningarna mot den belgiska kärnkraften har fått kraft av en rad säkerhetsfrågor kring de belgiska reaktorerna. Främst är det turerna kring de tillverkningsdefekter som identifierats i reaktortankarna på Doel 3 och Tihange 2 som har gett uppmärksamhet. När defekterna upptäcktes stoppades flera av de belgiska reaktorerna och de har kunnat startas först efter att det har konstaterats att tillverkningsdefekterna inte har någon reaktorsäkerhetspåverkan. Men den rådande bilden av belgisk kärnkraft är nu att saker inte står rätt till och att det finns anledning att oroa sig för säkerheten. Media har spelat en viktig roll i det här då man under flera år konsekvent rapporterat negativa nyheter om kärnkraften, men varit sämre på att lyfta fram positiva budskap. Ett sådant exempel är hur man i förväg skrev mycket om den schweiziska folkomröstningen om att stänga kärnkraften. Men när omröstningen slutade i ett stöd för kärnkraften rapporterades det inte alls lika tydligt.
Nu har även den belgiska regeringen agerat mot kärnkraften. I den energistrategi man antog vid påsk skriver man att de tre reaktorerna vid Tihange och de fyra vid Doel ska stängas under åren 2022 till 2025. Energistrategin är ett resultat av långa diskussioner mellan den vallonska och den flamländska energiministern så väl som Bryssels energiminister och energiminstern i den federala belgiska regeringen. Den federala regeringen krävde en konsekvensanalys innan man kunde enas.
Samtidigt har den belgiska hälso- och krishanteringsmyndigheten beslutat att hela den belgiska befolkningen ska kunna hämta ut jobtabletter gratis på landets apotek. Man har också lanserat en websida med instruktioner om vad befolkningen ska göra om en olycka inträffar. Visserligen var inrikesminister Jan Jambon, som själv tillhör det uttalat kärnkraftsvänliga partiet Nya Flamländska Alliansen, snabbt ute och menade att man inte ser någon förhöjd risk för en kärnkraftsolycka utan att den utökade tillgången på jodtabletter är en följd av att myndigheten har uppdaterat sina krishanteringsrutiner, men signalvärdet i åtgärden är starkt.
Belgien fick under 2017 idag hälften av sin el från kärnkraften. Under det första kvartalet i år stod den för 60 procent av produktionen. Vindkraften stod för 6,5 procent, sol för 3,5 procent och resterande 30 procent producerades i gaskraftverk.
Enligt regeringens energistrategi ska den snabba utfasningen av de sju belgiska reaktorerna möjliggöras genom ökade investeringar i väderberoende produktion, främst havsbaserad vindkraft. Man pekar också på behovet av fler utlandsförbindelser och av efterfrågestyrning. Ett färdigt lagförslag för att implementera strategin väntas till den sista maj i år.
Intresseorganisationen Forum Nucléaire varnar för att Belgien kommer att få svårt att klara sina klimatåtaganden om kärnkraften stängs då det kommer att innebära att gaskonsumtionen stiger. Man pekar också på att Belgien genom regeringens förslag skulle bli beroende av import både av el från Frankrike och gas från Ryssland för att klara att möta sin elefterfrågan.
Möjligen kan någon av de konsekvensanalyser som gjorts leda till en ändring av regeringens linje. Studierna pekar på att kärnkraften inte i första hand kommer att ersättas av väderberoende produktion. Istället är det till stor del ny gaskraft som kommer att byggas. Det ser också ut som att den här nya kapaciteten kommer att behöva byggas för statliga medel då det saknas intresserade investerare. Elpriserna i Belgien kommer också att öka.
Belgien ser alltså ut att vara på väg att subventionera in fossilbaserad elproduktion för att kunna stänga sin kärnkraft till priset av kraftigt ökade koldioxidutsläpp, högre elpriser och sämre försörjningstrygghet. Allt detta för att åstadkomma en energiomställning som från början lanserades som nödvändig av klimatskäl.