2019-11-21
Alltsedan IAEA bildades för över 60 år sedan har man arbetat under parollen ”Atoms for Peace”. IAEA:s första klimatkonferens i oktober genomfördes istället under parollen ”Atoms for Climate” och markerade en historisk och ny vinkling på både kärnkraftens tillämpningsområde och IAEA:s roll.
IAEA samlade flera andra FN-organisationer, inklusive moderorganisationen Förenta Nationerna, och ett stort antal medlemsstater, universitet och industriaktörer. Syftet med konferensen var att främja en vetenskapligt baserad diskussion om vad som behöver göras för att påskynda kärnkraftsutbyggnaden, beskriva hur kärnkraft och förnybar kraft kan fungera tillsammans samt att diskutera opinionsfrågor, strategier för koldioxidsnåla energisystem och nya tillämpningsområden för kärnkraft.
IAEA, som vid tidpunkten för konferensen ännu inte utsett någon ny generaldirektör efter den tidigare generaldirektören Yukiya Amanos bortgång ((Se Kärnkraft i vår omvärld 2019-08-27).) representerades av den tillförordnade generaldirektören Cornel Feruta. Han menade att det är svårt att se hur klimatkrisen kan lösas utan en signifikant ökning av kärnkraften. Han underströk att IAEA:s roll inte är att påverka länders beslut att välja kärnkraft eller andra kraftslag, men för de länder som väljer kärnkraften bistår IAEA för att garantera hög säkerhet och bästa praxis.
FN uttalar sig om kärnkraftens roll
Förenta Nationerna representerades av undergeneralsekreterare Zhenmin Liu vid avdelningen för ekonomiska och sociala frågor. Han utgick i sitt tal från Greta Thunbergs globala klimatmanifestationer och att allt fler människor kräver kraftigt ökad handlingskraft. En del av detta är kärnkraften, enligt Liu:
– Med låga koldioxidutsläpp bidrar kärnkraften till utsläppsminskningar idag och potentiellt även i framtiden. Allt är avhängigt hur olika länder värderar de olika fossilfria kraftslagen, enligt Liu.
Liu beskrev de utmaningar som kärnkraften står inför och att dessa måste hanteras för att kärnkraften ska kunna bidra: åldringsfenomen, kostnader och avfallshantering.
Liu underströk också kärnteknikens möjligheter för andra samhällskritiska verksamheter än elproduktion, såsom cancerbehandling, livsmedelshantering och utveckling av grödor som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. IAEA är verksamt även inom dessa områden.
Generalsekreterare Yong Li från FN:s organ för industriell utveckling (UNIDO) lyfte två områden inom energisektorn där det, än så länge, i hög grad finns outnyttjad potential: energieffektivisering och kärnkraft. Li beskrev det som att kärnkraften kan ge ett magnifikt bidrag till en framtida hållbar tillväxt.
IPCC förtydligade sitt kärnkraftsbudskap
En av huvudtalarna var även Hoesung Lee, ordförande för FN:s klimatpanel IPCC. Han beskrev vad som behöver åstadkommas för att begränsa den globala temperaturökningen till maximalt 1.5 grader Celsius och specifikt kärnkraftens roll. Lee förklarade att under antagandet att primärenergianvändningen förblir konstant till 2050 behöver energin från kärnkraften dubbleras, om man följer medianvärdet av de scenarier som studerats. Men det finns också ett fåtal scenarier där man har begränsat kärnkraftens bidrag och likväl uppnår temperaturmålet utan att kärnkraften behöver byggas ut. Om man däremot låter kärnkraften bidra med både storskalig och småskalig produktion av el och värme har kärnkraften en potential att växa till tio gånger dagens nivå. Allt är möjligt om kärnkraften görs konkurrenskraftig, enligt Lee. Men det är upp till industrin och samhället att i så fall förverkliga förutsättningarna för att det ska hända.
– Jag önskar er all lycka i att klara dessa utmaningar, för klimatet behöver all hjälp det kan få, avslutade Lee.
COP-arrangören överraskade
Patricia Espinosa, ordförande för UNFCCC som organiserar de stora klimatkonferenserna, uttryckte även hon sitt stöd för kärnkraften och att alla verktyg behövs för att stävja temperaturhöjningen.
– Kärnkraft är en mogen koldioxidsnål energikälla som redan idag bidrar till minskade utsläpp. Kärnkraften kan hjälpa till att begränsa den globala temperaturökningen till maximalt 1,5 grader Celsius. Växthusgasutsläppen och hälsoriskerna från kärnkraften är låga, kärnkraften kräver mindre landyta än andra kraftslag, men utbyggnaden av kärnkraft är begränsad. Goda insatser har gjorts men mer behöver göras, meddelade Espinosa.
Espinosa nämnde de största utmaningarna som höga kostnader, olycksrisker, icke-spridning, avfallshantering och svag opinion. Flera i publiken förvånades över Espinosas överlag positiva budskap kring kärnkraftens möjliga bidrag till klimatarbetet eftersom UNFCCC vid sina klimatkonferenser (COP) har motarbetat aktörer med koppling till kärnkraften att framföra sina budskap.
IEA: Vi har inte lyxen att välja
Internationella Energirådets chef, Fatih Birol, deltog genom ett förinspelat videomeddelande. IEA har noterat ett farligt gap mellan de ambitioner som uttrycks och den utveckling som faktiskt sker. Det är alltför få initiativ som faktiskt tar fart och som ger resultat. IEA tror starkt på att alla rena energikällor behövs, inklusive kärnkraft, och att kärnkraften bidrar både i klimatkampen och för att upprätthålla en trygg elförsörjning.
– Regeringar måste ta både klimatförändringarna och energisäkerhet på allvar och bör stödja kärnkraft och även beakta ny kärnkraftsteknik såsom små modulära reaktorer, sa Birol. Alla tekniker måste vara en del av lösningen. Vi har inte lyxen att välja våra favoriter, avslutade Birol.
IEA:s oro för klimatet och tillgången till en trygg energiförsörjning märktes även tydligt när IEA nyligen publicerade sin årliga World Energy Outlook. Fatih Birol vädjade till världens länder att samlas i en massiv koalition för att minska utsläppen, eftersom man inte ser någon utveckling mot minskade utsläpp hitom 2040.
Industrin står redo
Den globala kärnkraftsindustrin representerades av svenska Agneta Rising från World Nuclear Association. Hon berättade att industrin står redo att leverera och att leverantörskedjorna också är redo. Konstruktionstiden för nya reaktorer är idag runt 5-6 år. Under 2016-2018 togs 47 reaktorer av 20 olika reaktortyper i drift. Av dessa 20 var nio reaktortyper som byggdes för första gången, vilket lett till längre byggtider. Utbyggnadstakten är idag 10-13 GW/år, enligt Rising. Takten har fördubblats på senare år. Dock behöver utbyggnadstakten bli ytterligare tre gånger högre, ca 30 GW per år, för att kärnkraften ska kunna bidra fullt ut.
– För att åstadkomma en tre gånger högre utbyggnadstakt krävs stöd från ländernas regeringar, menade Rising. Rising avslutade; utan statligt stöd kommer kärnkraftsalternativet att tyna bort.
Stort intresse från Afrika
Ett antal länder som idag inte har kärnkraft deltog på konferensen och berättade om sina planer på kärnkraft. Mongoliet berättade att de har tappat halva sitt permafrostområde och att över 80 sjöar har torkat ut. De utreder ny kärnkraft som ett verktyg att klara sina utsläppsmål. Bangladesh berättade bakgrunden till att de valt att bygga reaktorer och planerar nu för totalt sex reaktorer till 2041. Den höga befolkningstätheten och avsaknaden av floder lämpliga för vattenkraft gör att kärnkraften är det enda fossilfria alternativet som är tillräckligt skalbart. Märkbart under konferensen var att flera länder från Afrika visade intresse att utveckla inhemska kärnkraftsprogram, såsom Egypten, Marocko, Kenya, Nigeria, Uganda, Senegal, Ghana, Etiopien och Malawi.