2017-06-02
I Schweiz avgörs många politiska frågor genom folkomröstningar. Energipolitiken är ett område där folket återkommande har tillfrågats. Söndagen den 21 maj hölls en viktig energipolitisk folkomröstning. Schweizarna valde då med övertygande majoritet (58,2 %) att anta en ny energipolitisk lag – ”Energistrategi 2050”. Den nya lagen syftar till att sänka energikonsumtionen; att förbättra effektiviteten i energianvändningen och att gynna småskalig vattenkraft, sol, vind, biomassa och geotermisk energi. Lagen, som förmodas träda i kraft den första januari 2018, innebär också ett förbud mot att bygga nya reaktorer.
På sikt innebär lagen alltså en avveckling av kärnkraften. De fem schweiziska reaktorerna i Beznau, Gösgen, Leibstadt och Mühleberg får drivas vidare så länge de är säkra, men de får inte ersättas. Schweizarna har vid flera tillfällen röstat mot en avveckling kärnkraften, senast den 27 november 2016 då man sa nej till att tidsbegränsa drifttillstånden till 45 år. Men, nu genomförs en avveckling alltså successivt genom nybyggnationsförbudet.
Utöver nybyggnationsförbudet förbjuder den nya lagen också att använt kärnbränsle skickas utomlands för upparbetning. Tidigare fanns ett tidsbegränsat moratorium mot transporterna, vilket nu blir permanent.
Schweiz var på god väg att bygga tre nya reaktorer för att ersätta dels de befintliga reaktorerna och dels för att kompensera för att det avtal man har med Frankrike om import av 2500 MW kärnkraftsel är på väg att löpa ut. Kraftbolaget Axpo hade hunnit begära in anbud på två reaktorer och Alpiq var långt framme i planeringen av ett nytt block. Energistrategin från 2007 pekade tydligt på att kärnkraften skulle ha en viktig roll i den schweiziska energiförsörjningen. Men olyckan i Fukushima fick stor inverkan på energipolitiken och förändrade förutsättningarna för projekten. I oktober 2016 drogs ansökningarna om nya reaktorer slutligen tillbaka.
Den regering som tillträdde efter valet i december 2011 åtog sig att ta fram en ny energistrategi utan kärnkraft och 2014 var Energistrategi 2050 färdig för behandling i parlamentets båda kamrar. De politiska stridigheter som följde ledde slutligen till folkomröstningen om förslaget den 21 maj.
Detaljerna i lagens andra delar är också av väsentlig betydelse för den schweiziska kärnkraften då de påverkar ekonomin i att driva reaktorerna vidare.
Lagens skrivningar om energieffektiviseringar riktar in sig på byggnader, transporter och elektriska apparater. I Schweiz finns sedan 2010 ett stödprogram för att minska energianvändningen i gamla byggnader. Man kan till exempel få stöd för att ersätta en oljepanna med en värmepump eller för att förbättra isoleringen. Programmet som skulle ha upphört 2019 förlängs nu genom den nya energistrategin. Samtidigt införs dessutom skatteavdrag för energieffektiviseringsåtgärder. Åtgärderna i den byggda miljön finansieras genom höjda skatter på fossila bränslen. Budgeten för effektiviseringsåtgärderna är 450 miljoner schweizerfranc per år (3,9 miljarder kr) och målsättningen är att man 2035 ska ha minskat byggnadernas energianvändning med 43 % jämför med användningen år 2000.
CO2-utsläppen från personbilar ska 2021 vara sänkta till i genomsnitt 95 g CO2/km, vilket innebär en sänkning med en fjärdedel jämfört med dagens genomsnitt om 130 g CO2/km.
Satsningarna på ny elproduktion betalas av konsumenterna genom en höjning av nätavgifterna. En del av de medel som samlas in genom de höjda avgifterna ska tilldelas de befintliga storskaliga vattenkraftverken då elpriset i Schweiz är så pass lågt att lönsamheten i att driva dem är allvarligt hotad. Vattenkraftverk över 10 MW kommer under en femårsperiod att få ersättning för el som sålts till marknaden till priser under produktionskostnaden.
Subventioner om 480 miljoner schweizerfranc (4,2 miljarder kr) årligen införs för att bygga ut produktionsslag med låg marginalkostnad för den producerade elen. Det skapar en press nedåt på elpriset. Vattenkraften skyddas genom prisgarantin, men kärnkraften kommer sannolikt att hamna i en besvärlig situation ekonomiskt. När det inte går att driva reaktorerna lönsamt kommer de att stänga oavsett de rent tekniskt skulle ha kunnat drivas vidare. Här finns en tydlig parallell till mekanismerna i den svenska parlamentariska energiöverenskommelsen. Även där föreslås ny produktion byggas ut med hjälp av subventioner, vilket antas komma att ha en kraftig påverkan på marknadspriset på el.
Situationen i Schweiz liknar den i Tyskland där man också stänger kärnkraft och kraftigt bygger ut den väderberoende elproduktionen. En viktig skillnad är dock den stora kapacitet som finns i fossil produktion i Tyskland. Tyskarna kan stötta elnätet med produktion i fossileldade kraftverk när sol- och vindkraft inte levererar tillräckligt. Den möjligheten finns inte på samma sätt i Schweiz. Schweiz är ett av mycket få länder som producerar i princip all sin el utan CO2-utsläpp. Vintertid är man dock starkt beroende av elimport, huvudsakligen från den franska kärnkraften. Den nya energistrategi som antagits ger väldigt få svar på hur den försvagade effektbalansen ska hanteras.