2017-06-21
Sydkorea har under årtionden satsat mycket medvetet på att bygga upp en kärnkraftsflotta och egen förmåga att bygga reaktorer. Satsningen har varit framgångsrik och man har sedan stängningen av Kori 1 natten mot den 19 juni 24 reaktorer i drift, vilket innebär världens femte största reaktorflotta. Man har också en fin drifthistorik. Det koreanska reaktorerna går utmärkt. Sydkorea har också stor potential att exportera reaktorer då bygget av de första fyra reaktorerna utanför Korea, de i Förenade Arabemiraten, går bra och ett antal länder ser koreanska Kepco som en intressant leverantör. Kepco framstår som en särskilt intressant leverantör när både Areva och Westinghouse har ekonomiska problem och framtiden för de japanska leverantörerna är svårbedömd. För de länder som av politiska skäl inte vill skapa en beroendeställning till Ryssland eller Kina är de sydkoreanska reaktorerna ett av få alternativ. Men den nya energipolitiken innebär att det här kan komma att ändras i grunden.
Presidenten talade redan i valrörelsen om en utfasning av kärnkraften men han blev mer konkret först i samband med stängningsceremonin för Kori 1. Budskapet är att de förberedelser som pågår för åtta nya reaktorer ska avbrytas. Vad gäller Shin-Kori 5 och 6 som har fått tillstånd att uppföras och som påbörjades för ett år sedan ska en utvärdering göras innan man beslutar om byggena eventuellt ska avbrytas. Inga reaktorer kommer heller att få någon förlängning av sina driftlicenser. Alla 24 reaktorer har idag licens för drift till sin fyrtioårsdag.
En snabb utfasning av kolkraften är också en del av den nya strategin. Redan vid president Moon Jae-ins tillträde stoppades planerna på åtta nya kolkraftverk. I samband med att energipolitiken nu förtydligats har han också utlovat att de tio kvarvarande kolkraftverken ska stänga under den innevarande mandatperioden.
Att både fasa ut kolet och dessutom – om än i långsammare takt – fasa ut kärnkraften ter sig mycket utmanande. Skulle den här politiken genomföras uppstår ett stort behov av ny elproduktion. Sydkoreas konsumtion av el har börjat plana ut efter flera årtionden av en mycket kraftig tillväxt, men efterfrågan växer fortfarande med mer än två procent per år. Presidentens besked är att kolkraften och kärnkraften ska ersättas med ”ren” energi. Med det avses en omfattande ökning av eldningen av fossil gas. Man tänker sig också att bygga ut vattenkraften som idag svarar för cirka en halv procent av elproduktionen. Moon Jae-in talade också om att han skulle vilja se en expansion av väderberoende elproduktion men nämnde samtidigt att det kommer att ta tid innan den kan finnas på plats. Om politiken genomförs så ser kärnkraften i Sydkorea alltså ut att ersättas huvudsakligen av fossil gas. Samma mönster syns i de flesta andra länder som stänger reaktorer.
Sydkorea producerade 551 TWh el under 2016. Av detta kom en knapp procent, 5,2 TWh, från sol och 1,8 TWh från vind. Kärnkraften stod för 162 TWh (29 %). Kolkraften dominerar och gasen står för knappt 20 % av elproduktionen.
Sydkorea har fram till presidentvalet i maj fört en medveten politik som gått ut på att minska beroendet av importerad energi. Man importerar över 95 % av sin energi, vilket innebär att en tredjedel av värdet av importen är energiråvaror. Sättet att minska beroendet har varit att bygga ut kärnkraften. Man har också aktivt arbetat för att bygga upp en egen tillverkning av reaktorer där man från början byggde amerikanska reaktorer i princip helt på licens för att sedan steg för steg utveckla egen teknik. Strategin har varit framgångsrik. Kärnkraftens andel av energiförsörjningen har successivt ökat till de kring 30 % av försörjningen den idag står för. Man kan nu också bygga egna reaktorer helt utan licenser från utländska tillverkare. Att kunna bygga reaktorer helt med koreansk teknik öppnade för export av reaktorer. Fyra APR1400 är nu under uppförande i Förenade Arabemiraten.
Den nya sydkoreanska linjen kan potentiellt få stora konsekvenser, särskilt om Frankrike också kommer att minska sin kärnkraftsandel i elproduktionen. Det skulle vara ett hårt slag mot de inhemska reaktortillverkarna och det skulle sannolikt påverka förmågan att exportera reaktorer negativt. I ett läge där stora mängder koldioxidfri energiproduktion behövs på kort tid är det givetvis olyckligt om reaktortillverkarna får svårigheter. En kontinuerlig efterfrågan och stabila förutsättningar är båda viktiga parametrar för att få ner kostnaderna för ny kärnkraft, något som Kepco lyckats väl med både på hemmaplan och vid exporten till Förenade Arabemiraten. Den nya sydkoreanska energipolitiken kan därför om det vill sig illa visa sig utgöra ett konkret hot mot möjligheterna att begränsa klimatförändringarna.