2020-05-05
Världens totala uranproduktion uppgick 2018 till ungefär 53 500 ton uran. Uppskattningar pekar på att uppemot hälften av världens produktion nu har stoppats till följd av coronaviruset. Sedan olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima och den efterföljande nedstängningen av ett stort antal reaktorer i framförallt Japan och Tyskland har uranpriset befunnit sig i en stadigt nedåtgående trend, utan tecken på förändring. Japanska kraftbolag har också sedan tidigare börjat sälja av sina lager med urantillgångar efter att det blivit klart vilka reaktorer som inte kommer återstartas.
Terminskontrakt på uran har gått upp 36 procent sedan mitten av mars och värdet på ett flertal gruvbolag har ökat mer än 50 procent. Ökningarna sett över tid är dock betydligt blygsammare.
En vilja om att säkra tillgång på uran verkar fortsätta driva priserna uppåt enligt olika analytiker. Kraftbolag är dock förberedda och håller i genomsnitt ett och ett halvt till fem års lager som en försäkring mot logistikproblem. Vid utgången av 2018 hade europeiska kraftbolag totalt lager på 45 342 ton, enligt Europeiska kommissionens Nuclear observatory. Efter att utbudet minskat 35 procent på bara tre veckor varnar vissa analytiker för en oviss framtid ifall leverantörer inte kan leva upp till sina åtaganden. I så fall riskerar de att behöva handla på spotmarknad för att möta förpliktelser i befintliga kontrakt.
Att stänga ned produktion i stora gruvverksamheter är inte heller riskfritt. Både nedstängning och konservering av maskinpark samt uppstart är mycket kostsamma och kan kosta hundratals miljoner dollar.
Av de största producenter är det endast Australien som ännu inte stängt ned någon produktion.
Gruvorna stänger i Namibia
I Namibia beordrades alla gruvföretag i slutet av mars att stänga ned sin verksamhet i en månad när landet sattes i karantän. Två av världens tio största urangruvor, Husab och Rössing, ligger i Namibia. Landet står för ungefär tio procent av den totala världsproduktionen av uran. Uransektorn står för 50 procent av landets export och 9,3 procent av BNP förra året. Namibia är dubbelt så stort som Sverige, men har bara 2,5 miljoner invånare.
Efter att gruvbolaget Rio Tinto sålde av Rössing till China National Uranium Corporation (CNUC) ägs över 90 % av landets uranproduktion av Kina. Husab ägs sedan tidigare av Swakop Uranium som är ett dotterbolag till China General Nuclear (CGN). 90 % av uranproduktionen i Namibia exporteras till Kina.
Den starka kopplingen till Kina gjorde att man i början av februari vidtog försiktighetsåtgärder som att skjuta upp besök från Kina och införa hälsokontroller av alla anställda. Produktionen fortsatte dock fram till beslutet från myndigheter i slutet av mars.
Gruvor och anrikningsverk stänger i Kanada
Samtidigt som Namibia började stänga ned i slutet av mars meddelade det kanadensiska urangruvbolaget Cameco att de skulle pausa all verksamhet vid Cigar Lake i Saskatchewan, Kanada. Gruvan ägs i huvudsak av Cameco, som är majoritetsägare, och franska Orano. Cigar Lake är världens största urangruva och står för 13 procent av världens totala uranproduktion.
Liksom många andra gruvor är Cigar Lake en så kallad fly-in/fly-out-verksamhet (FIFO). Ungefär hälften av arbetsstyrkan kommer från de närliggande områdena, med kraftigt begränsade sjukvårdsresurser. Givet det avlägsna läget och oron hos isolerade bosättningar i området gjordes bedömningen att det var för riskfyllt att flyga in personal på rutinmässig basis. Stängningen har därför förlängts på obestämd tid.
Även flera anrikningsverk i anslutning till gruvorna har stängts ned. I anrikningsverket behandlas uranmalm eller malmslam för att rensa bort orenheter och framställa ett fint pulver för vidare transport. Anrikningsverket McClean Lake mill som ägs av Orano stängde veckan innan Cigar Lake. Även Camecos toppmoderna anläggning Port Hope i Ontario har stängts för en period om fyra veckor.
Även Kazakstan stänger ned
Kanada var under en lång tid världens största uranproducent och stod som mest för ungefär 22 procent av världens produktion. Sedan 2009 har Kazakstan, med det statliga Kazatomprom, seglat upp som världens ledande producent av uran och förra året stod de för hela 42 procent av världens uranproduktion.
Den 7 april meddelade Kazatomprom att alla urangruvor kommer upphöra med produktionen i tre månader för att begränsa spridningen av coronaviruset. I Kazakstan ligger fyra av de tio största urangruvor i världen. De fyra gruvorna står ensamma för 16 procent av världens produktion. Totalt bedriver Kazatomprom verksamhet vid 24 fyndigheter. Produktionen för 2020 förväntas minska med 4 000 ton uran jämfört med tidigare förväntningar. Företaget har meddelat att det inte kommer påverka deras kunder och att man har tillräckliga lager för att möta alla skyldigheter mot sina kunder.
Utvecklingen i USA
Även i USA har produktionen av uran och kärnbränsle påverkats, bland annat genom ett tillfälligt avbrott i produktionen vid laseranrikningsanläggningen Global Laser Enrichment. Verksamheten vid anläggningen återupptogs igen den 27 april, dock med en varning om att den kan komma att pausas igen beroende på hur situationen utvecklas.
En rapport beställd av DOE uppmärksammar hur viktigt det är att motverka den nära förestående kollapsen av inhemsk utvinning, anrikning och bearbetning av uran. Vidare uppmanar rapporten till olika stödåtgärder för att stötta strategiskt viktiga förmågor. Sedan stängningen av isotopanrikningsanläggningen Paducah år 2013 saknar USA förmågan att vara självförsörjande.
Trump-administrationen har tidigare släppt en rapport med en plan för att återuppliva den amerikanska kärnkraftsindustrin och stödja inhemsk produktion av uran. Förslaget inkluderar Trumps tidigare förfrågan till kongressen om att upprätta en uranreserv och en budget på 1,5 miljarder dollar över tio år för att göra direkta köp från inhemska producenter av uran.