2021-09-08
Uppsala Universitet har lämnat in en ansökan till Energimyndigheten om forskningsmedel för att etablera ett svenskt kompetenscentrum för ny kärnkraftsteknik. Satsningen ska genom ett antal arbetspaket samla kompetens, utreda förutsättningarna och lägga fram möjliga scenarier för nya små modulära reaktorer, SMR, i Sverige. Bakom ansökan står, förutom Uppsala universitet, flera partners från akademi och industri. Från akademins sida ingår KTH och Chalmers och från industrins sida ingår kraftbolagen Vattenfall, Uniper, finska Fortum samt kärnkraftsspecialisterna Westinghouse och Studsvik.
Forskning för hållbara energisystem
Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnteknik vid Uppsala universitet och huvudsökande samt den som tagit initiativ till ansökan. I en intervju berättar han mer om planerna på ett kompetenscentrum.
– Vi hade sedan tidigare ett samarbete med både Chalmers och KTH baserat på en ansökan till Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. I det samarbetet ingick även en grupp från industrin som observatörer.
SSF valde dock ut ett annat forskningsprojekt, Sunrise-projektet vid KTH, se även Kärnkraft i vår omvärld 2021-03-29.
Efter SSF:s utlysning annonserade Energimyndigheten en stor utlysning på temat ”kompetenscentrum för ett hållbart energisystem”.
– Det fanns ett intresse från de industripartners som tidigare skulle ingå som observatörer att i stället delta aktivt i projektet och i slutet av maj 2021 fick vi ihop en ansökan. Det är en omfattande ansökan på 81 miljoner kronor där Energimyndigheten, industri och akademi vardera står för ungefär en tredjedel av finansieringen. Ansökan till Energimyndigheten gäller ett bidrag på 25 miljoner kronor och akademin går in med lika mycket, 25 miljoner, medan industrin står för 31 miljoner kronor, varav 21 miljoner i faktiska pengar.
Grundligt omkörda
Det finns idag ett flertal reaktorer som licensieras och byggs runt om i världen.
– Att tillverka och konstruera egna reaktorer är ett fält där vi i Sverige har gått från att ha ett eget initiativ och driv till att ligga rejält efter andra länder. I princip kan man säga att vi söker pengar baserat på insikten att Sverige nu är grundligt omkörda vad gäller att utveckla och tillverka nya reaktorer.
Snarare än att utveckla och tillverka egna reaktorer ska kompetenscentrumet i stället fokusera på de tekniska, ekonomiska och legala förutsättningarna för att implementera SMR i Sverige.
– Vi vill kunna samla svensk teknisk och icke-teknisk kompetens under en gemensam forskningsorganisation. Genom att samla både kompetens och resurser hoppas vi kunna utnyttja dessa på ett mer effektivt sätt och skapa ett mycket starkt kompetenscentrum. Ett sådant centrum skulle avsevärt stärka Sveriges förmåga att kunna implementera ny kärnkraftsteknik för att dels klara av de behov som idag finns i södra delen av landet, dels de behov som uppkommer i samband med de planerade industrisatsningarna i norr och elektrifiering av hela transportsektorn. I horisonten ser vi också möjligheten att producera fjärrvärme, industriell processvärme och vätgas med minsta möjliga miljö- och klimatavtryck.
Ett brett fokus
Projektet kommer driva utveckling och forskning inom en flera områden där de olika deltagarna kompletterar varandra väl. Det är uppdelat i ett antal arbetspaket där bland annat tekniska frågor som bränsle, icke-spridning, säkerhetsanalyser, Gen IV och materialfrågor ingår men även icke-tekniska frågor.
– Utöver tekniken kommer projektet också bestå av personer med juridisk kompetens, bland annat inom miljöjuridik på Uppsala universitet. Dessutom finns två konsultfirmor som ska undersöka hur licensieringsprocesser och tillåtlighetsfrågor kan anpassas till en ny verklighet. Själva arbetet kommer framförallt utföras av ett antal doktorander och postdok-tjänster som ska kopplas till projektet.
– Sen är idén inte att akademin ska utföra forskningsarbete åt industrin, utan tillsammans med industrin. Ett av arbetspaketen kommer ledas helt av industrin. Förutom 21 miljoner i faktiska pengar deltar industrin ”in-kind” med motsvarande 10 miljoner kronor i personal. Det är ett avsevärt resurstillskott.
Planen är enligt Ane Håkansson att fokusera på lättvattenreaktorer, men man kommer även att undersöka vilken roll ett Gen IV-system kan spela i framtiden.
– Vi kommer börja med en stor undersökning av fältet för att se vilka reaktorer det finns och vilka som ligger närmast kommersialisering. Där tar vi också hänsyn till fördelar och nackdelar i en svensk kontext.
Även Industriell teknik på Uppsala universitet kommer ingå i projektet för att utveckla nya sätt att hantera nya stora nukleära projekt.
– Historiskt har vi varit mycket duktiga på stora kärnkraftsbyggen. Men dels har vi tappat en hel del kunskap och erfarenhet och dels skiljer sig SMR från större reaktorer. Det är ny teknik med nya frågor, även management-aspekter. Till exempel kan det handla om hur olika frågor hanteras internt i företagen som ska köpa tekniken, eller hur själva projekten ägs och hanteras.
I Finland pågår ett liknande projekt, fast där är det den finska staten som är initiativtagare genom det finska ministeriet (motsvarande svenska energimyndigheten).
– Vi håller absolut ett öga på Finland och deras projekt men även Estlands ambitioner på området. Den finska tillsynsmyndigheten, STUK, arbetar också med att undersöka en del av de här frågorna.
Energimyndigheten ska satsa pengar på kärnkraftsforskning
Energimyndigheten förfogar över 1,5 miljarder kronor som varje år delas ut till energirelaterad forskning. Det är bland de största anslagen som delas ut av svenska myndigheter.
Enligt Energimyndighetens regleringsbrev har myndigheten möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft. Trots att kärnkraften historiskt stått för närmare hälften av den svenska elproduktionen (idag runt 30 till 40 procent) har myndigheten under en längre tid varit mycket sparsam vad gäller forskning inom kärnenergi.
Detta uppmärksammades 2019, då riksdagen genom en reservation till Näringsutskottets betänkande kring energipolitik riktade en uppmaning till regeringen att forskning kring alla relevanta kraftslag, inklusive kärnkraft, bör bedrivas. I tillkännagivandet framgår att Energimyndighetens årliga forskningsbudget bör omfatta kärnteknisk forskning liksom annan fossilfri energi. Se även Kärnkraft i vår omvärld 2019-06-24.
Flera svenska forskningssatsningar
Ett flertal större forskningsinitiativ kring ny avancerad kärnkraft pågår nu. Förutom ansökan från Uppsala universitet för att etablera ett svenskt kompetenscentrum finns även en ansökan om medel till en icke-nukleär prototyp av en blykyld reaktor i Oskarshamn och förra året tilldelades Sunrise-projektet medel från Stiftelsen för strategisk forskning.
Även om det återstår att se ifall ansökningarna till Energimyndigheten beviljas kan det konstateras att intresset för ny kärnkraft både i Sverige och utomlands är stort.