2018-12-13
Bulgarien har idag bara två reaktorer i drift, Kozloduy 5 och 6. Kozloduy 1 till 4 stängde mellan 2002 och 2006, men trots det står Kozloduy fortfarande för 35 % av landets elförsörjning.
Planer på fler reaktorer har funnits i årtionden. På 1980-talet, under kommunisttiden, inleddes bygget av två VVER-1000 intill Belene vid Donaus södra strand i norra delen av Bulgarien. Bygget kom en bit på väg och 80 % av komponenterna hann levereras. Men när kommunismen föll stannade bygget av.
Ett beslut om att återstarta projektet fattades 2002 i samband med att de fyra mindre reaktorerna i Kozloduy började stängas. Fem leverantörer uttryckte intresse och regeringen gav 2005 sitt tillstånd att uppföra två reaktorer. Ryska Atomstroyexport fick uppdraget att bygga. Beställare var det bulgariska kraftbolaget NEK med 51 % andel i bygget. Planerna godkändes av EU och kontrakt tecknades 2008.
Den tyska energikoncernen RWE var tänkta att ta en minoritetsandel om resterande 49 %, men tyskarna drog sig ur 2009. Det ledde till att bygget avstannade. Ryssland erbjöd lån till projektet för att bygget skulle kunna gå vidare till dess man hittade en ny investerare. Erbjudandet tillbakavisades av Bulgarien. Istället beslöt man sig för att fortsätta leta efter en amerikansk eller europeisk finansiär. Någon sådan hittade man dock inte och 2012 avbröts projektet formellt genom ett beslut i den bulgariska regeringen.
Diskussionerna har dock fortsatt och i juli i år hävde regeringen beslutet från 2012 om att avbryta projektet. Dessförinnan hade parlamentet beslutat be regeringen att upphäva beslutet. Energiministern Temenuzhka Petkova har nu lagt fram en rapport som beskriver en process i nio steg för att hitta investerare till bygget.
Beskedet är att det inte kommer att ställas ut några statliga garantier till bygget av Belene. Det blir inte heller tal om några garanterade elpriser som i Storbritannien. Däremot öppnar energiministerns rapport för långtidskontrakt till stora kunder, alternativt delägarskap i reaktorerna. Det är inte ovanligt att de elpriserna som avtalas i långa kontrakt som tecknas innan ett kraftverk är byggt är lägre än marknadspriset. De långa kontrakten kan därmed vara lockande trots att de låser kunden vid en elleverantör.
I en frågestund i parlamentet i början av december menade Petkova att regeringen vill se de två reaktorerna slutförda inom tio år och att kostnaden kan gå upp till 10 miljarder euro. Hennes förhoppning är att projektet ska gå att genomföra på åtta år till en kostnad om nio miljarder euro.
Processen att hitta investerare till Belene inleds redan före årsskiftet genom att en förfrågan skickas ut. Tolv företag har kvalificerat sig och kommer att bjudas in till processen. Förhoppningen är att det ska finnas intressenter mot slutet av 2019 och att beslutet om att bygga kraftverket ska kunna fattas då.
Än så länge har Montenegro genom sin ambassadör till Bulgarien uttryckt sitt intresse för att gå in som minoritetsägare. Det lär också finnas fler intresserade, bland annat en kinesisk bank. Mycket tyder på att det var intresset från Kina som var förlösande för att processen skulle återstartas.
NEK betalade så sent som 2016 ut 600 miljoner euro till ryska Atomstroyexport som kompensation för de komponenter som hunnit tillverkas innan Belene-projektet avbröts förra gången. Frågan hade då avgjorts i en internationell skiljedomstol. Komponenterna är färdiga och levererades till Belene tidigt under 2018. Det rör sig om två reaktortankar, sex ånggeneratorer och två tryckhållare. Samtliga är stora, tunga, dyra och för tryckvattenreaktorer mycket centrala komponenter. Stämningen mellan parterna uppges vara god trots skiljedomen. Ryssarna har uttalat att man har full förståelse för att projektet avbröts.
Den bulgariska tillsynsmyndigheten utvärderade i höstas om energibolaget NEK har den förmåga som krävs för att lagra de här komponenterna utan att de tar skada. Rekommendationen till NEK blev att organisationen och rutinerna kring förvaringen behövde förbättras. Avsikten är att komponenterna ska komma till nytta om bygget återupptas. Rosatom har nu kontrakterats för att hjälpa till med förvaringen av komponenterna på plats vid Belene.
Det fördes tidigare diskussioner mellan Bulgarien och Iran om att Iran skulle köpa komponenterna. Men sedan något år tillbaka har Bulgarien drivit linjen att Belene-projektet ska tas upp igen och att komponenterna ska användas där.
Det finns flera intresserade som är beredda att bygga de två reaktorerna. Ryska Rosatom har uttryckt sitt intresse, men även Kina, Korea och Frankrike är intresserade. Rosatom och dess dotterbolag Atomstroyexport har givetvis en stor fördel i att komponenterna som redan finns på plats är avsedda för Rosatoms VVER-1000.
Huruvida Belene verkligen kommer att byggas den här gången ser ut att avgöras sent 2019, men just nu ser det ljusare ut än på länge.