2019-08-27
Den 23:e september blir Sveriges ständiga representant till IAEA, Mikaela Kumlin Granit, organisationens ordförande för ett år framåt. Två av IAEA:s fem generaldirektörer genom tiderna har varit svenskar, Sigvard Eklund ledde organisationen december 1961 till november 1981 då Hans Blix tog över. Blix var sedan generaldirektör till november 1997. Men Sverige har aldrig tidigare innehaft ordförandeskapet. De två svenskarna innehade ämbetet under totalt 36 år.
Den 18:e juli avled Yukiya Amano vid 72 års ålder efter nio år på posten som generaldirektör. En viktig uppgift under ordförandeskapet blir att utse hans efterträdare. Nomineringen av kandidater har inletts, men på grund av det oplanerade nyvalet av generaldirektör är det ännu oklart när en efterträdare kan utses.
Sverige kommer under ordförandeskapet att försöka lyfta fram den nytta IAEA gör för att världen ska nå de 17 hållbarhetsmål för 2030 som FN fastställt. Särskilt har den svenska regeringen sett den kärntekniska forskning IAEA bedriver vid sitt havsmiljöforskningslaboratorium i Monaco som intressant.
Amano var som generaldirektör tydlig med att han ansåg att kärnkraften är en viktig del i lösningen av klimatkrisen. IAEA har i uppdrag att främja fredlig användning av kärntekniken och arbetar därför för att underlätta för de medlemsstater som redan har kärnkraft och stöttar blivande kärnkraftsländer till exempel genom utbildning och med hjälp att bygga upp de strukturer som behövs för tillsynen av kärnkraften. Det här arbetet bidrar – enligt Amanos sätt att se det – till att uppfylla målen som handlar om att förse alla människor med energi de har råd med och att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter.
Sverige har inte någon officiell ståndpunkt kring huruvida kärnkraften bidrar till samhälle och klimat. Däremot har bland annat Österrike och Tyskland tydligt tagit ställning mot kärnkraften och menar att den inte är viktig för att nå målen, medan andra länder tvärtom menar att kärnkraften har stor betydelse. Hållbarhetsmålen som rör energi och klimat kommer därmed inte att lyftas fram av ordförandeskapet trots att IAEA:s verksamhet i huvuduppgifter handlar just om kärnenergin.
Den andra fråga som Sverige kommer att driva är jämställdhetsfrågan, där målet är att stärka kvinnors ställning. Jämställdhetsfrågan genomsyrar regeringens utrikespolitik och återfinns även i Sveriges position i andra internationella organisationer. Frågan finns på agendan hos alla FN organ och Sverige bevakar att den ges utrymme.
En utmaning under Sveriges ordförandeskap blir också att hantera mer politiska frågor, främst utvecklingen inom icke-spridning av kärnvapen. IAEA har uppdraget att verifiera att Iran genomför sin del av det kärntekniska avtalet. Det är också sannolikt att IAEA får liknande uppgifter vid en eventuell uppgörelse med Nordkorea om kärnvapennedrustning. Båda dessa ser ut att bli viktiga för IAEA och för Mikaela Kumlin Granit som dess ordförande.