Rapport

Miljöeffekter av stora kylvattenutsläpp i ett varmare klimat

Uppdaterad 2024-05-20 Publicerad 2019-10-04

I framtiden medför den pågående klimatförändringen en förhöjning av havsvattentemperatur och därmed också på det utgående kylvattnet från kärnkraftverken. Potentiella ekologiska konsekvenser behandlas i denna rapport samt en omfattande analys sammanställs av kunskapsläget beträffande hur skador på fiskbestånd vid stora vattenintag kan lindras.

I kärnkraftverkens kylsystemen höjs vattnets temperatur med vanligen 10–12 °C innan det släpps ut i havet igen. Problemet är inte specifikt för kärnkraften utan gäller all industriproduktion där havsvatten används för kylning.

I framtiden kan den pågående klimatförändringen medföra en förhöjning av dagens havsvattentemperatur och därmed också på det utgående kylvattnet. Detta innebär att risken för skador på de marina ekosystemen vid kraftverkslägena och i deras omgivningar ökar. Mot den bakgrunden initierade Energiforsk detta projekt för att skapa underlag till att hantera frågan genom teknisk utveckling av dagens reaktorer samt vid planering av ny kärnkraft. 

Med en klimatmodell har havsvattnets yttemperatur utanför de tre svenska kärnkraftverken beräknats för åren 1961–2099. De beräknade temperaturförändringarna har utnyttjats för att bedöma möjliga ekologiska konsekvenser. Den ytterligare temperaturhöjningen kan leda till stora påfrestningar och även lokal dödlighet för flera arter i kärnkraftverkens närområden. Risken för dödlighet ökar för fisk som ansamlas vid utsläppen. Högre vattentemperaturer kan också i alla tre kraftverkens närområden slå ut viktiga bottendjur, vilket även drabbar fisk och fågel som livnär sig på dem.

 

Nyheter

Havsbaserad vindkraft bör satsa allt på vätgas – eller allt på el

Havsbaserade vindparker bör välja – använd hela parkens kapacitet till att producera vätgas och avstå från att leverera el, eller skippa vätgas helt. För landbaserad vindkraft bör 30–40 procent av kapaciteten vikas för vätgas.

16 maj 2025 - Energisystem


Säkerhet och dimensionering för betongdammar i nya Eurokoden

Den andra generationens Eurokod utvecklas just nu och kommer senast 2028 att ersätta den första. Mikael Hallgren och Fredrik Stenesand på Tyréns har i ett projekt undersökt skillnaderna mellan den första generationens Eurokod och den kommande generationen avseende betongdammar.

12 maj 2025


Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat

Vattenfall Eldistribution ska rasera en 30 år gammal linje med betongstolpar, vilket ger en unik möjlighet att undersöka hur dessa stolpar har åldrats i svenskt klimat. Forskningen är viktig för att förstå betongstolparnas livslängd och för att kunna fatta välgrundade beslut om underhåll och reinvesteringar.

6 maj 2025 - Elnät


Nu på engelska: Magnetism kopplas till svetsproblem i fjärrvärmesystem

Flera fjärrvärmebolag har upplevt en större mängd defekter i svetsfogar på fjärrvärmerören jämfört med för ett par år sedan. Forskning visar att problemet har att göra med ökad magnetism i rören. I projekten Svetsbarhet av fjärrvärmeapplikationer etapp 1 och 2, har forskare funnit starka indikationer på att det beror på otillräcklig avmagnetisering av stålrören efter tillverkning. Nu finns rapporterna även på engelska.

30 apr 2025 - Värme och kyla


Vattenkraftens uthållighet: 80% produktion under kritiska veckor

Svensk vattenkraft har potential att producera på cirka 80% av sin tillgängliga kapacitet under 1–3 veckor, vilket motsvarar ungefär hälften av toppbehovet. Det visar en ny studie från Chalmers som ger oss en djupare förståelse för vattenkraftens förmåga att hantera perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftproduktion.

28 apr 2025


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2012:26

Författare

Ulf Ehlin, Karin Borenäs, Erik Neuman och Olof Sandström