Asktillförseln hade efter tre år ganska svaga generaliserbara effekter på grundvattnets innehåll av ämnen. Asktillförseln förbättrade barrens näringsstatus avseende kalium och fosfor, samt även högre halter av svavel och mikronäringsämnena bor och kisel. Halterna av magnesium minskade något, medan kväve- och kalciumhalterna och övriga analyserade ämnen inte påverkades.
Asktillförsel i äldre dikade torvmarksskogar

Nyheter

Lägre energianvändning i massa- och pappersindustri
Hur energieffektivt kan ett massabruk bli om det byggs med bästa tillgängliga teknik? Med hjälp av data från ”referensfabriker” kan massabruk räkna på vilka möjligheter som finns för det egna bruket att bli så energieffektivt som möjligt.

Pressmeddelande: Inga uppenbara tecken på ett mindre stabilt elsystem
Det saknas tecken på att det svenska elsystemet skulle ha blivit mindre stabilt, trots att andelen vindkraft och solel har ökat. Kostnaden för att upprätthålla stabiliteten är relativt låg och förväntas fortsätta vara det. Däremot har risken ökat för att Sverige behöver förlita sig på import av el den timme på året när behovet är som störst, enligt en ny rapport från Energiforsk baserad på offentliga underlag.

Insektsangrepp från snytbaggen kan minskas med bioaska
Försök i fält visar att bioaska minskar snytbaggegnag på nyplanterad gran. Maria Greger på Stockholms universitet har nu genomfört ytterligare en studie som visar att snytbaggar undviker nyplanterade granplantor som fått en giva bioaska.

Pressmeddelande: Hälften av Sveriges elproduktion blir väderberoende om tio år
Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.

Havsbaserad vindkraft bör satsa allt på vätgas – eller allt på el
Havsbaserade vindparker bör välja – använd hela parkens kapacitet till att producera vätgas och avstå från att leverera el, eller skippa vätgas helt. För landbaserad vindkraft bör 30–40 procent av kapaciteten vikas för vätgas.
Om rapporten
2016:226
Tord Magnusson, Björn Hånell