Undersökningen föranleds av tidigare studier i växthus där kisel i aska tagits upp i plantorna och ackumulerats i barken. Detta kisel minskar attackerna från snytbaggar.
Den här studien visar att granplantor som förbehandlats med aska, motsvarande 3 ton TS/ha, minskar snytbaggeangreppen med 67% hos utplanterade granplantor i en granföryngring i fält. Hos plantor förbehandlade med Conniflex minskade askan snytbaggeangreppen ytterligare med 80%. Både Conniflex och aska ger tillsammans en angreppsminskning med 98%.
Bioaska och kisel minskar snytbaggegnag i fält
Nyheter
Insektsangrepp från snytbaggen kan minskas med bioaska
Försök i fält visar att bioaska minskar snytbaggegnag på nyplanterad gran. Maria Greger på Stockholms universitet har nu genomfört ytterligare en studie som visar att snytbaggar undviker nyplanterade granplantor som fått en giva bioaska.
Pressmeddelande: Hälften av Sveriges elproduktion blir väderberoende om tio år
Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.
Havsbaserad vindkraft bör satsa allt på vätgas – eller allt på el
Havsbaserade vindparker bör välja – använd hela parkens kapacitet till att producera vätgas och avstå från att leverera el, eller skippa vätgas helt. För landbaserad vindkraft bör 30–40 procent av kapaciteten vikas för vätgas.
Säkerhet och dimensionering för betongdammar i nya Eurokoden
Den andra generationens Eurokod utvecklas just nu och kommer senast 2028 att ersätta den första. Mikael Hallgren och Fredrik Stenesand på Tyréns har i ett projekt undersökt skillnaderna mellan den första generationens Eurokod och den kommande generationen avseende betongdammar.
Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat
Vattenfall Eldistribution ska rasera en 30 år gammal linje med betongstolpar, vilket ger en unik möjlighet att undersöka hur dessa stolpar har åldrats i svenskt klimat. Forskningen är viktig för att förstå betongstolparnas livslängd och för att kunna fatta välgrundade beslut om underhåll och reinvesteringar.
Om rapporten
2025:1100
MARIA GREGER OCH TOMMY LANDBERG