Rapport

Kritisk utvärdering av metoder för faroklassificering av avfalls ekotoxiska egenskaper HP14

Uppdaterad 2024-03-15 Publicerad 2016-03-22

Det här projektet visar att testmetoder är viktiga verktyg för att säkerställa rätt klassificering av ett avfalls farlighet. Studien visar även att geokemisk modellering är ett kraftfullt verktyg för utvärdering av olika strategier för att testa ett avfalls farlighet.

Sedan den 1 juni 2015 gäller en ny EU-förordning som harmoniserar de egenskaper och kriterier som ska tillämpas vid klassificering av avfall som farligt. Kriterier och vägledning för bedömning av egenskapen miljöfarlighet, så kallad HP 14, saknas dock fortfarande och är under fortsatt utredning inom EU. 

Detta projekt syftar till att ge en bättre kunskap om av två alternativa metoder för klassificering. Den ena är summeringsmetoden där man summerar koncentrationen av identifierade klassificerade farliga ämnen, den andra är tester av ekotoxiska egenskaper i lakvatten från avfallet. 

Resultaten visar att klassificeringen med summeringsmetoden inte fungerar bra för komplexa blandningar som askor och att denna metod överskattar den inneboende faran. Metoden är mycket känslig för identifiering och klassificering av ingående ämnen vilket gör utfallet mycket osäkert. 

För tester av ekotoxikologiska egenskaper i lakvatten visar resultaten att förhållandet mellan mängd material och vätska, så kallad L/S-kvot, samt pH-värdet är avgörande för klassificeringen med testmetoder. Osäkerheten och känsligheten i klassificering baserat på tester är betydligt lägre än osäkerheten baserat på summeringsmetoden. Slutsatsen är att testmetoder kommer vara viktiga verktyg för att säkerställa rätt klassificering av avfall. Studien visar även att geo-kemisk modellering är ett kraftfullt verktyg för utvärdering av olika strategier för att testa ett avfalls farlighet.

Det finns också en vetenskaplig artikel från projektet som är publicerad i Waste Management. En sammanfattning av den hittar du här! 

Nyheter

Kompetens för framtiden

Jasmina Toromanovic har alltid varit intresserad av teknik och valde därför att bli ingenjör. Idag forskar Jasmina om dammkonstruktioner på LTU och dessutom arbetar hon som utbildningsledare för det nya civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik. Jasmina vill inspirera unga att satsa på ingenjörsyrket!

20 jan 2025


Industrin behöver fördubbling av landbaserad vindkraft till 2035

Landbaserad vindkraft behöver fördubblas till 2035 om industrins elbov till dess ska klaras. Det har både forskare från Quantified Carbon och Chalmers kommit fram till i ett Nepp-projekt, som redovisades på Fossilfritt Sveriges seminarium i fredags.

20 jan 2025


Rise undersöker livslängden för betongstolpar i elnäten

I de svenska elnäten finns ett stort antal betongstolpar, men hur länge de håller är okänt. Nu ska en 30 år gammal ledning med betongstolpar i Västra Götaland rivas, vilket ger en möjlighet att undersöka hur de mår. Projektet genomförs av Rise och ska vara klart i slutet av 2025.

14 jan 2025


Energiforsk värvar Malin Strand från Fossilfritt Sverige

Energiforsk skapar en ny tjänst som affärsutvecklingschef och anställer Malin Strand, senast på Fossilfritt Sverige där hon ansvarat för industriernas färdplaner. Satsningen är ett led i Energiforsks strategi att växa och möta samhällets ökande kunskapsbehov kring hållbar och konkurrenskraftig energi.

13 jan 2025


Lyckad effektivisering av torkmaskiner

För att lyckas med energieffektivisering av torkmaskiner på ett massabruk behöver man kunna jämföra energiprestandan av den egna maskinen med relevanta referenser. Man måste också förstå vilka processparametrar som påverkar energiförbrukningen och hur. I ett projekt har Jussi Seppänen på AFRY kartlagt vilka åtgärder som behöver göras för att energieffektivisera torkprocessen.

19 dec 2024


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2015:178

Författare

Sara Stiernström, Ola Wik Och David Bendz