Idag eldas huvudsakligen olika sortiment av skogsflis, avfall och returbränslen på värmeverken. För att kunna säkra bränslemängder och flöden av biobränslen även i framtiden behöver fler biobränslesortiment testas och verifieras. Exempel på ett outnyttjat bränsle är halm. I den här studien har fördjupande kunskaper tagits fram om gips som additiv kan minska eventuella driftproblem som kan uppstå vid inblandning av kornhalm i en träbränslemix. Resultaten från projektet visar att samma effekt kan uppnås med gips som svavel, vid användning som additiv. Resultaten är i linje med tidigare tester och visar på möjligheten att kunna reducera beläggningsbildnings-/korrosionsrisken på överhettare och andra konvektionsytor vid gipsinblandning till rostereldade pannor.
Färdig bränslemix av halm, flis och additiv från terminal till kraftvärmeverk
Nyheter
Nu på engelska: Magnetism kopplas till svetsproblem i fjärrvärmesystem
Flera fjärrvärmebolag har upplevt en större mängd defekter i svetsfogar på fjärrvärmerören jämfört med för ett par år sedan. Forskning visar att problemet har att göra med ökad magnetism i rören. I projekten Svetsbarhet av fjärrvärmeapplikationer etapp 1 och 2, har forskare funnit starka indikationer på att det beror på otillräcklig avmagnetisering av stålrören efter tillverkning. Nu finns rapporterna även på engelska.
Vattenkraftens uthållighet: 80% produktion under kritiska veckor
Svensk vattenkraft har potential att producera på cirka 80% av sin tillgängliga kapacitet under 1–3 veckor, vilket motsvarar ungefär hälften av toppbehovet. Det visar en ny studie från Chalmers som ger oss en djupare förståelse för vattenkraftens förmåga att hantera perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftproduktion.
Handbok ska hjälpa fjärrvärmebranschen att prioritera temperatureffektiviseringar
Hur sänker vi temperaturerna i dagens fjärrvärmesystem? I en rapport lyfts flera exempel, däribland Luleå Energis framgångsrika arbete med sänkta systemtemperaturer.
Var i landskapet ska den nya gröna elproduktionen få plats?
Var i landskapet ska den fossilfria elproduktionen rymmas, när landskapet är så viktigt för den nordiska självbilden? Det ska samhällsplanerarna Daniel Urey och Alexander Marek från Lablab försöka ge svar på i forskningsprojektet Speed Local.
Avbördningssäkerhet i Norden
Dammar måste kunna avbörda överskottsvatten på ett säkert sätt vid högflödessituationer. I det nordiska klimatet är avbördningssäkerhet en central fråga för samtliga anläggningar, oavsett orsaken till avbördningsbehovet. James Yang på Vattenfall och KTH har vidareutvecklat och med hjälp av kollegor utvärderat två olika typer av pianotangentutskov som kan förbättra avbördningssäkerheten.
Om rapporten
2015:149
Susanne Paulrud, Anders Hjörnhede, Marcus Öhman