Det är viktigt att känna till fukthalten på ett trädbränsle både för prissättning
och för att det ska bli rätt blandning vid förbränning. De metoder som används i dag bygger på att stickprov tas, vilket är tidsödande och kan ge dålig noggrannhet i bestämningen av fukthalt.
Det finns 580 fjärrvärmenät och 125 större biobränsleeldade anläggningar i Sverige.
Biobränslet utgörs företrädelsevis av fyra sorters trädbränsle: returträ, GROT (grenar
och toppar), bark och cellulosaflis. Fukthalten torde kunna mätas direkt, snabbt och
tillförlitligt, och därigenom bestämmas med ett radarsystem inom 60 sekunder.
Provtagning torde kunna göras av hela lasten varvid ett representativt medelvärde
erhålls. Snabbare och mer tillförlitlig fukthaltsmätning leder till effektivare logistik och
bränslehantering, vilket har beräknats ge besparingar på motsvarande 2-4 Mkr per år.
För ofarlig, oförstörande och beröringsfri mätning med hög noggrannhet av fukthalten
har en UWB-radar (ultra wideband) använts. Vid frekvensanalys går det att konstatera
0,75 GHz är en lämplig centerfrekvens för mätning på tempererat trädbränsle (>0°C).
Även lägre frekvenser kan fungera väl. Huvuddelen av mätningarna inom förstudien
har dock gjorts med centerfrekvensen 2 GHz.
Projektet har visat att fukthalten i tempererat trädbränsle (>0°C) kan bestämmas med
en noggrannhet på 3 procentenheter. Noggrannheten kan öka ytterligare genom att
göra ytterligare kalibreringsmätningar, separat modellering av respektive trädbränsle,
modellering med Debyes relaxationsformel, mäta och modellera dämpningen samt
mäta och modellera temperaturen och densiteten. Enligt den nya virkesmätningslagen
(SKSFS 2014:11) krävs dock en noggrannhet på 2 procentenheter för att bestämning av
fukthalten i trädbränsle med en fukthalt under 65% (torrhalt över 35%).
Radarmätningar (dielektricitetskonstanten och dämpningen) av trädbränsle påverkas
av fukthalt, temperatur, densitet och frekvensval. Dielektricitetskonstanten och
dämpningen är mycket lägre (4-5 gånger) för fryst material och snöklumpar än för
temperat fuktigt trädbränsle (>0°C). Det innebär att temperaturen måste mätas och
modelleras för att erhålla rätt fukthalt vid frystemperaturer. Mätupplösningen i
fukthaltsmätning minskar som en konsekvens av att dielektricitetskonstanten är lägre
för fryst material. Mätning på långa avstånd (bredden av en flisbil) torde öka
upplösningen och noggrannheten. I princip ska det dubbla avståndet ge dubbel
upplösning och noggrannhet. Mätningar på fryst trädbränsle gjordes på en provlåda
om 30 cm, vilket innebär cirka 8 gånger högre potentiell noggrannhet på verklig flisbil
(240 cm). Även kompletterande modellering av dämpning och densitet torde kunna
öka möjligheten till rätt fukthaltsbestämning. Frekvensen påverkar dämpning och
dielektricitetskonstant, därför måste lämplig frekvens väljas för fryst material
(troligtvis högre än för tempererat trädbränsle (>0°C)).
Projektet har visat att det är möjligt att mäta på långt avstånd (efterliknar mätning på
flisbil) på tempererat fuktigt trädbränsle (>0°C) med centerfrekvensen 0,75 GHz.
Signalerna är fina och har ett högt signal-till-brus-förhållande (SNR). I testet kunde
fukthalten bestämmas med en avvikelse på 1,6 procentenheter.
Under projekttiden har en ny lag om virkesmätning trätt i kraft. Noggrannhetssiffrorna
från projektet vittnar om att mätning med radar torde kunna användas, för att matcha
de krav som den nya lagen stipulerar, om noggrannheten ökar med 1 procentenhet.
Därför skulle ett framtida radio- och radarbaserat mätsystem kunna användas även
som en del i ett debiteringssystem för att säkerställa rätt betalning. Inblandade
projektparter föreslår med givna resultat att ett prototypprojekt planeras och
genomförs. Det är viktigt att inledningsvis visa hur temperatur och densitet ska kunna
modelleras för att nå högre noggrannhet i bestämningen av fukthalten. Det är också
viktigt att få fram en stabilare referensmätningsmetod, då nuvarande torkning
påverkas stort av den omgivande luftens relativa fukthalt.
Radio- och radarmätteknik däremot är en beröringsfri, oförstörande och ofarlig mätmetod som kan användas för direkt medelvärdesmätning på lastbilar som kommer in till ett kraftvärmeverk. Mätningen kan göras igenom de lastbilar som har glasfibersidor eller reflekterande mot de lastbilar som har stålbotten.
Vinsten med direkt mätning är att trädbränslet kan sorteras efter fukthalt, vilket leder till bättre logistik, rätt debitering och mer optimerad förbränning. Dessutom minska risken för självantändning i högar av trädbränsle.
Rapporten finns även på engelska.