Rapport

More Efficient Use of Biogas at Waste Water Treatment Plants

Uppdaterad 2021-12-02 Publicerad 2018-03-15

Idag produceras det ungefär 700 GWh biogas per år på avloppsreningsverken i Sverige, varav 60 procent uppgraderas till fordonsbränsle och resten omvandlas till el och eller värme via gaspannor, gasmotorer och gasturbiner. Frågan är om gasöverskottet kan utnyttjas bättre?

Det kylvatten som genereras vid förbränningen ligger runt 90 °C och används i huvudsak till uppvärmning av lokaler samt av slam och rötkammare. Det totala värmebehovet varierar över året och när värmebehovet är lågt facklas biogasen, det vill säga den producerade gasen förbränns avsiktligt. I genomsnitt facklas 10 procent av den totala biogasproduktionen på svenska avloppsreningsverk.  

Här har man undersökt gasöverskottet för att se om det kan utnyttjas för elproduktion genom integrering av så kallad värmekraft (~ lågtemperatur ORC Organic Rankine Cycle) i kombination med befintliga gaspannor, gasmotorer eller gasturbiner. Lösningen skulle minska behovet av extern el samtidigt som gasfacklingen minskar och den totala energiverkningsgraden på reningsverken ökar.  

Resultaten visar att integrationen av värmekraft i de studerade fallen inte är ekonomiskt försvarbart, givet det nuvarande elpriset på ca 0.89 SEK/kWh, inklusive elcertifikat, och en skatt på 0.331 SEK/kWh på internt förbrukad el. Det är dock värt att lyfta upp att värmekraftmodulerna inkluderade i studien är grovt överdimensionerade, vilket resulterar i en väldigt hög och missvisande produktionskostnad. Men forskarna menar att förutsatt att värmekraftmodulen inte är grovt överdimensionerad, är den här lösningen konkurrenskraftig jämfört med andra kraftvärmeproduktionsslag och solceller.

Nyheter

Pressmeddelande: Inga uppenbara tecken på ett mindre stabilt elsystem

Det saknas tecken på att det svenska elsystemet skulle ha blivit mindre stabilt, trots att andelen vindkraft och solel har ökat. Kostnaden för att upprätthålla stabiliteten är relativt låg och förväntas fortsätta vara det. Däremot har risken ökat för att Sverige behöver förlita sig på import av el den timme på året när behovet är som störst, enligt en ny rapport från Energiforsk baserad på offentliga underlag.

5 aug 2025 - Energisystem


Insektsangrepp från snytbaggen kan minskas med bioaska

Försök i fält visar att bioaska minskar snytbaggegnag på nyplanterad gran. Maria Greger på Stockholms universitet har nu genomfört ytterligare en studie som visar att snytbaggar undviker nyplanterade granplantor som fått en giva bioaska.

13 jun 2025


Pressmeddelande: Hälften av Sveriges elproduktion blir väderberoende om tio år

Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.

21 maj 2025 - Energisystem


Havsbaserad vindkraft bör satsa allt på vätgas – eller allt på el

Havsbaserade vindparker bör välja – använd hela parkens kapacitet till att producera vätgas och avstå från att leverera el, eller skippa vätgas helt. För landbaserad vindkraft bör 30–40 procent av kapaciteten vikas för vätgas.

16 maj 2025 - Energisystem


Säkerhet och dimensionering för betongdammar i nya Eurokoden

Den andra generationens Eurokod utvecklas just nu och kommer senast 2028 att ersätta den första. Mikael Hallgren och Fredrik Stenesand på Tyréns har i ett projekt undersökt skillnaderna mellan den första generationens Eurokod och den kommande generationen avseende betongdammar.

12 maj 2025


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2018:476

Författare

Marc Puig Von Friesen, Peter Odhner, Magnus Arnell, Magnus Svensson, Pontus Ivarsson, Anna-Karin Jannasch, Anna Boss, Anders Hjörnhede