Ett sätt att öka nerbrytningen av slammet är att använda termisk hydrolys, vilket är en förbehandlingsmetod där slammet från reningsverket värms upp under tryck som sedan hastigt släpps. Den ånga som då bildas blir som en explosion i materialet, vilket gör att det spricker upp och blir mer tillgängligt för nerbrytning. Behandlingen gör det också möjligt att höja koncentrationen av material, det vill säga torrhalten, i biogasprocessen. Det betyder att mer slam kan behandlas i samma reaktorvolym.
Laboratorieförsök och praktiska försök i Växjö visar att metoden fungerar, det bildades nästan 20 procent mer metan i reaktorn, och mängden bildade rötrester, det vill säga avvattnat slam, minskade. Energibalansen som beräknades för hela anläggningen före och efter installationen visade att förbehandlingens energibehov i form av träpellets var lika stort som ökningen i metanproduktion. Det högre värdet på biogasen gör det dock till en god investering. Dessutom gör förbehandlingen att rötresterna saneras på sjukdomsbildande bakterier, vilket kan bli ett krav i framtiden.
En ingående mikrobiologisk studie visade att termisk hydrolys gav en liten effekt på sammansättningen av mikroorganismer, medan störst påverkan kom från den oavsiktliga temperaturhöjningen i reaktorn som blev en följd av installationen.
