Rapport

När passar bränsleceller bäst

Uppdaterad 2021-12-02 Publicerad 2017-04-21

De dominerande lösningarna för drivlinor med bränsleceller i bilar och bussar är hybrider. Det betyder att det är fordon som i huvudsak drivs med el från vätgasdrivna bränsleceller med ett batteripaket som buffert. Bränslecellsfordonen förekommer mest i breda kundsegment på marknaden. Den här rapporten indikerar att det är troligt att kommande modeller primärt kommer att finnas i de lyxigare segmenten.

Totalkostnaden för olika drivlinor visar på en skillnad i hur kostnaden för bränslecellsfordon och batterifordon varierar i förhållande till räckvidd per tank och total körsträcka under fordonets hela livslängd. Det visar sig att batteridrift är bäst när kravet på räckvidd är måttligt och den totala körsträckan är lång. Det står i kontrast till den allmänna uppfattningen att batteridrift är bäst för små fordon som inte kör så långt.

Ett fordon med förbränningsmotor som drivs med biodiesel är i kraft av sin låga investeringskostnad det bästa alternativet när fordonet körs korta och måttliga körsträckor under fordonets livstid. När det krävs en lång total körsträcka och hyfsad räckvidd per tank, eller laddning, är det mer ekonomiskt att ha ett batterifordon med bränsleceller som kan förlänga räckvidden. Det betyder att tillämpningen av den här typen av fordon närmar sig den stora massan av personbilar, det vill säga fordon som totalt körs cirka 20 000 mil och har en räckvidd på minst 50 mil.

Nyheter

Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat

Vattenfall Eldistribution ska rasera en 30 år gammal linje med betongstolpar, vilket ger en unik möjlighet att undersöka hur dessa stolpar har åldrats i svenskt klimat. Forskningen är viktig för att förstå betongstolparnas livslängd och för att kunna fatta välgrundade beslut om underhåll och reinvesteringar.

6 maj 2025 - Elnät


Nu på engelska: Magnetism kopplas till svetsproblem i fjärrvärmesystem

Flera fjärrvärmebolag har upplevt en större mängd defekter i svetsfogar på fjärrvärmerören jämfört med för ett par år sedan. Forskning visar att problemet har att göra med ökad magnetism i rören. I projekten Svetsbarhet av fjärrvärmeapplikationer etapp 1 och 2, har forskare funnit starka indikationer på att det beror på otillräcklig avmagnetisering av stålrören efter tillverkning. Nu finns rapporterna även på engelska.

30 apr 2025 - Värme och kyla


Vattenkraftens uthållighet: 80% produktion under kritiska veckor

Svensk vattenkraft har potential att producera på cirka 80% av sin tillgängliga kapacitet under 1–3 veckor, vilket motsvarar ungefär hälften av toppbehovet. Det visar en ny studie från Chalmers som ger oss en djupare förståelse för vattenkraftens förmåga att hantera perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftproduktion.

28 apr 2025


Handbok ska hjälpa fjärrvärmebranschen att prioritera temperatureffektiviseringar

Hur sänker vi temperaturerna i dagens fjärrvärmesystem? I en rapport lyfts flera exempel, däribland Luleå Energis framgångsrika arbete med sänkta systemtemperaturer.

22 apr 2025 - Värme och kyla


Var i landskapet ska den nya gröna elproduktionen få plats?

Var i landskapet ska den fossilfria elproduktionen rymmas, när landskapet är så viktigt för den nordiska självbilden? Det ska samhällsplanerarna Daniel Urey och Alexander Marek från Lablab försöka ge svar på i forskningsprojektet Speed Local.

17 apr 2025 - Energisystem


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2017:366

Författare

Hans Pohl, Anders Grauers, Joakim Nyman och Erik Wiberg