Rapport

När passar bränsleceller bäst

Uppdaterad 2021-12-02 Publicerad 2017-04-21

De dominerande lösningarna för drivlinor med bränsleceller i bilar och bussar är hybrider. Det betyder att det är fordon som i huvudsak drivs med el från vätgasdrivna bränsleceller med ett batteripaket som buffert. Bränslecellsfordonen förekommer mest i breda kundsegment på marknaden. Den här rapporten indikerar att det är troligt att kommande modeller primärt kommer att finnas i de lyxigare segmenten.

Totalkostnaden för olika drivlinor visar på en skillnad i hur kostnaden för bränslecellsfordon och batterifordon varierar i förhållande till räckvidd per tank och total körsträcka under fordonets hela livslängd. Det visar sig att batteridrift är bäst när kravet på räckvidd är måttligt och den totala körsträckan är lång. Det står i kontrast till den allmänna uppfattningen att batteridrift är bäst för små fordon som inte kör så långt.

Ett fordon med förbränningsmotor som drivs med biodiesel är i kraft av sin låga investeringskostnad det bästa alternativet när fordonet körs korta och måttliga körsträckor under fordonets livstid. När det krävs en lång total körsträcka och hyfsad räckvidd per tank, eller laddning, är det mer ekonomiskt att ha ett batterifordon med bränsleceller som kan förlänga räckvidden. Det betyder att tillämpningen av den här typen av fordon närmar sig den stora massan av personbilar, det vill säga fordon som totalt körs cirka 20 000 mil och har en räckvidd på minst 50 mil.

Nyheter

Pressmeddelande: Fjärrvärme kan ge stora negativa utsläpp – men tillräcklig finansiering saknas

14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.

22 aug 2025


Så kan massa- och pappersindustrin sänka energianvändningen

Hur energieffektivt kan ett massabruk bli om det byggs med bästa tillgängliga teknik? Med hjälp av data från ”referensfabriker” kan massabruk räkna på vilka möjligheter som finns för det egna bruket att bli så energieffektivt som möjligt.

7 aug 2025


Pressmeddelande: Inga uppenbara tecken på ett mindre stabilt elsystem

Det saknas tecken på att det svenska elsystemet skulle ha blivit mindre stabilt, trots att andelen vindkraft och solel har ökat. Kostnaden för att upprätthålla stabiliteten är relativt låg och förväntas fortsätta vara det. Däremot har risken ökat för att Sverige behöver förlita sig på import av el den timme på året när behovet är som störst, enligt en ny rapport från Energiforsk baserad på offentliga underlag.

5 aug 2025 - Energisystem


Insektsangrepp från snytbaggen kan minskas med bioaska

Försök i fält visar att bioaska minskar snytbaggegnag på nyplanterad gran. Maria Greger på Stockholms universitet har nu genomfört ytterligare en studie som visar att snytbaggar undviker nyplanterade granplantor som fått en giva bioaska.

13 jun 2025


Pressmeddelande: Hälften av Sveriges elproduktion blir väderberoende om tio år

Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.

21 maj 2025 - Energisystem


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2017:366

Författare

Hans Pohl, Anders Grauers, Joakim Nyman och Erik Wiberg