Rapport

När passar bränsleceller bäst

Uppdaterad 2021-12-02 Publicerad 2017-04-21

De dominerande lösningarna för drivlinor med bränsleceller i bilar och bussar är hybrider. Det betyder att det är fordon som i huvudsak drivs med el från vätgasdrivna bränsleceller med ett batteripaket som buffert. Bränslecellsfordonen förekommer mest i breda kundsegment på marknaden. Den här rapporten indikerar att det är troligt att kommande modeller primärt kommer att finnas i de lyxigare segmenten.

Totalkostnaden för olika drivlinor visar på en skillnad i hur kostnaden för bränslecellsfordon och batterifordon varierar i förhållande till räckvidd per tank och total körsträcka under fordonets hela livslängd. Det visar sig att batteridrift är bäst när kravet på räckvidd är måttligt och den totala körsträckan är lång. Det står i kontrast till den allmänna uppfattningen att batteridrift är bäst för små fordon som inte kör så långt.

Ett fordon med förbränningsmotor som drivs med biodiesel är i kraft av sin låga investeringskostnad det bästa alternativet när fordonet körs korta och måttliga körsträckor under fordonets livstid. När det krävs en lång total körsträcka och hyfsad räckvidd per tank, eller laddning, är det mer ekonomiskt att ha ett batterifordon med bränsleceller som kan förlänga räckvidden. Det betyder att tillämpningen av den här typen av fordon närmar sig den stora massan av personbilar, det vill säga fordon som totalt körs cirka 20 000 mil och har en räckvidd på minst 50 mil.

Nyheter

Drönarfotografering ger exaktare mätresultat av bergnivån i dammar

Undersökningar av älvfåror i dammar är en utmaning, men att fota med drönare kan ge mer exakta resultat av bergnivåer än traditionella metoder. Det minskar risken för oväntade problem när dammar och kraftverk ska byggas om, enligt rapporten Bergkvalitet i älvfåror.

17 feb 2025 - Vattenkraft


Samarbeten mellan fastighetsägare och energibolag leder till effektivare energianvändning och ekonomiska vinster

Samarbeten mellan fastighetsägare och energibolag kan leda till effektivare energianvändning och ekonomiska vinster för båda parter. Det är viktigt med öppen kommunikation och att våga testa nya lösningar som avgörande för att framgångsrikt implementera teknisk samoptimering av energisystem.

12 feb 2025 - Värme och kyla


Domstolarnas krav blir avgörande för vattenkraftens reglerförmåga

Vattenkraftens miljöanpassningsåtgärder som miljödomstolarna ska besluta om kan få stor betydelse för hela energisystemet. I ett analyserat scenario i projektet ”Hållbar vattenkraft i framtidens energisystem” bedöms påverkan bli relativt liten, men om domstolarna ställer stränga krav kan både produktionen och reglerförmågan påverkas väsentligt.

10 feb 2025 - Vattenkraft


Exergigemenskaper bidrar till ett resurseffektivt energisystem

Genom att inkludera exergi (energikvalitet) i analysen av energisystemets utformning, kan högre resurseffektivitet i framtida energisystem uppnås. En analytisk metod har utvecklats för att analysera exergiverkningsgrad i kombination med självförsörjandegrad och självkonsumtion av lokalt tillförd energi.

6 feb 2025 - Värme och kyla


Vindkraften bidrar allt mer till spänningsstabilisering

Tidiga generationer av vindkraftparker kunde inte bidra med spänningsstabilisering, men den vindkraft som byggs i dag kan göra det. Det är en av slutsatserna i rapporten Vindkraftens bidrag till spänningsstabilitet, som finansierats av Svensk Vindenergi.

31 jan 2025 - Sol och vind


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2017:366

Författare

Hans Pohl, Anders Grauers, Joakim Nyman och Erik Wiberg