9 december, Energiforsks lokaler i Stockholm/digitalt

Energiaskor och klimatförändringarna

Under webbinariet ger vi en bred inblick i det senaste kunskapsläget om askor, forskare berättar om sina forskningsprojekt med inriktning på skog och mark, konstruktion och miljö och kemi. Vi tar också upp klimat- förändringarna och hur de kommer att påverka energisektorn och förutsättningarna för energiaskor.

Askprogrammet tar fram och sprider ny kunskap om miljöeffektiv användning av energiaskor. Under det här hybridseminariet berättar vi om några av de mest aktuella resultaten i programmet och diskuterar klimatförändringarnas betydelse för energiaskorna.

Varje år produceras cirka 1,7 miljoner ton aska som en del i det svenska energisystemet. Askorna är ett restmaterial från förbränning av fasta bränslen för produktion av värme, ånga och el. Målet är att alla askor ska kunna återanvändas eller omhändertas på ett miljöriktigt sätt i förhållande till sina egenskaper och förutsättningar.

Ur programmet:

Klimatförändringarna kommer att påverka energisektorn på olika sätt, både genom plötsliga väderrelaterade händelser och genom långsamma successiva förändringar. Klimatförändringarna bedöms främst innebära negativa effekter även om det finns vissa positiva konsekvenser. Energisystemets sårbarhet ökar samtidigt som förutsättningarna för olika energislag förändras. Elnätet påverkas och användningen av el, värme och kyla förändras. Vi kommer också att få se ett ökat utbud av skogsbaserade biobränslen, men också en ökad risk för skogsskador som angrepp av granbarkborre och skogsbränder vilket begränsar tillgången på bioenergi. Sofie Hellsten på IVL berättar mera.

Klassificeringen av avfall påverkar i hög grad hur bottenaska från energiåtervinning ska behandlas och användas. För askor är särskilt den farliga egenskapen för ekotoxicitet (HP14) en utmaning och en kritisk egenskap för klassificeringen. Karin Karlfeldt Fedje på Rennova har tillsammans med en forskargrupp tagit fram ett förslag till testmetod och vägledning.

Martijn van Pragh på Ensucon har tagit fram ett beslutsstöd för att underlätta både riskbedömning och myndighetskontakt för anläggningsprojekt med slaggrus.

Askor innehåller växttillgängligt kisel som tas upp av växter. Skogsträd behöver kisel bland annat för tillväxt och bättre motstånd mot snytbaggeangrepp. Maria Greger på Stockholms berättar om hur det fungerar.

Att spridning aska från luften via drönare kan ske oberoende av terrängförhållanden i skogen och med en stor flexibilitet. Nordluft Automation har utvecklat ett system med tre drönare som har en lastkapacitet på 30 kg vardera.

 

Pris och anmälan

PLATS

Hybridseminarium med ett begränsat antal platser på plats i Energiforsks lokaler i Stockholm. Länk till de som deltar digitalt skickas ut dagen innan seminariet.

Tid

09.00-12.00

Kostnad

Kostnad 500 kr exkl moms för att vara med på plats. Kostnadsfritt att delta via länk.

ANMÄLAN

Anmäl dig här

Konferenser

29 nov
2022
Scandic Hallandia och Unipers site i Halmstad på Rådhusgatan 4 respektive Turbingatan 10
Gasturbinseminarium 2022


1 dec
2022


9 dec
2022
Energiforsks lokaler i Stockholm/digitalt
Energiaskor och klimatförändringarna