Det övergripande syftet med projektet har varit att få till en väl fungerande
återvinning och cirkulär hantering av sekundära ballastråvaror och skapa förtroende
för materialen i syfte att möjliggöra en ökad användning. Målet är att också förenkla
användning av slaggrus. En systemanalys och genomlysning av affärsmodeller har ingått
i projektet. Ett problem som identifierades var att materialmängden ofta är för liten för
stora vägprojekt. Projektet har därför inriktat sig på användning i urban miljö där mindre
volymer krävs och transportsträckorna är kortare.Det dimensioneringsprogram som
används är ERAPave som är framtaget på VTI för Trafikverkets räkning och kommer
ersätta nuvarande dimensioneringssystem.
Dimensioneringsunderlag för markkonstruktion med slaggrus
Nyheter
Ny rapport: Tydlig potential för vätgas och elektrobränslen i Sverige
Sverige har förhållandevis god tillgång till de resurser som krävs för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om de satsningar som nu görs på vätgas kommer i mål och trenden fortsätter skulle Sverige på kunna bli nettoexportör av vätgas.
Ny mall och lathund för långsiktig effektprognos tillgänglig för lokalnätsbolag
Ett Energiforskprojekt har i samarbete med elnätsbolag tagit fram en lathund för hur en långsiktig effektprognos kan utformas, samt en mall för insamling av data från kommuner – något som efterfrågats av branschen.
Ny rapport har kartlagt forskningsbehov för säker lagring i vätgas och batterier
För att möjliggöra storskalig användning av vätgas och batterier behövs säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd och barriärer samt grundläggande förståelse för konsekvenserna av termisk rusning och, inte minst, gasexplosioner.
Håll rätt energinivå!
I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.
Vilken typ av solceller vill vi leva med?
Marieke Rynoson, forskar om solceller på doktorandprogrammet i energisystem på Högskolan i Dalarna. Ingenjörer glömmer ibland bort att se på solceller ur ett socialt perspektiv, menar Marieke Rynoson. – Jag vill fokusera på social hållbarhet för att ge branschen insikter om vad vi faktiskt vill leva med!
Om rapporten
2023-971
Fredrik Hellman, Henrik Bristav, Shafiqur Rahaman, Erik Simonsen