Behovet av näringsåterföring till skogsmark, bland annat i form av bioaska, kommer att öka genom det ökade uttaget av grenar och toppar ur skogen. Denna biomassa används för att minska vårt fossilberoende men innehåller också viktiga näringsämnen. Askan från värmeverken bibehåller dessa. Genom spridning av askan i skogen återför man näringsämnena och därmed kan man minska risken för försurning och samtidigt öka tillväxten.
Utprovning av en multikopterburen askspridare
Nyheter
Insektsangrepp från snytbaggen kan minskas med bioaska
Försök i fält visar att bioaska minskar snytbaggegnag på nyplanterad gran. Maria Greger på Stockholms universitet har nu genomfört ytterligare en studie som visar att snytbaggar undviker nyplanterade granplantor som fått en giva bioaska.
Pressmeddelande: Hälften av Sveriges elproduktion blir väderberoende om tio år
Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.
Havsbaserad vindkraft bör satsa allt på vätgas – eller allt på el
Havsbaserade vindparker bör välja – använd hela parkens kapacitet till att producera vätgas och avstå från att leverera el, eller skippa vätgas helt. För landbaserad vindkraft bör 30–40 procent av kapaciteten vikas för vätgas.
Säkerhet och dimensionering för betongdammar i nya Eurokoden
Den andra generationens Eurokod utvecklas just nu och kommer senast 2028 att ersätta den första. Mikael Hallgren och Fredrik Stenesand på Tyréns har i ett projekt undersökt skillnaderna mellan den första generationens Eurokod och den kommande generationen avseende betongdammar.
Nytt projekt undersöker hur betongstolpar åldras i svenskt klimat
Vattenfall Eldistribution ska rasera en 30 år gammal linje med betongstolpar, vilket ger en unik möjlighet att undersöka hur dessa stolpar har åldrats i svenskt klimat. Forskningen är viktig för att förstå betongstolparnas livslängd och för att kunna fatta välgrundade beslut om underhåll och reinvesteringar.
Om rapporten
2024:988
Gunnar Dahlbäck, Mikael Hult