Rapport

Nödöppning av utskovsluckor

Uppdaterad 2024-09-19 Publicerad 2022-11-14

I en situation då ordinarie manövreringssystem inte är tillgängligt finns olika möjligheter att manövrera en utskovslucka. Den här rapporten handlar om nödöppning av utskovsluckor och ger vägledning till hur den typen av system kan implementeras.

Om fel uppstår på sådant sätt att linor, kuggstänger eller hydraulcylindrar inte fungerar, kan system för ”nödöppning” användas. I rapporten beskrivs några erfarenheter från när de har använts samt ge vägledning till hur systemen kan implementeras, vad som kan behöva förberedas och vilka förutsättningar som krävs.

Kravställning för nödöppningssystem bör fastslås från en anläggningsspecifik behovsanalys där bland annat manövertid (tid från att fel upptäckts till att avbördning säkerställs), manöverkraft, manövreringsutrymme, risker vid oavsiktlig stängning samt stängning av utskovslucka som har nödöppnats beaktas.

Andra viktiga aspekter kan vara framkomlighet (inklusive bärighet), förberedelser, personsäkerhet, underhåll, instruktioner och kostnader. Verifikationstest bör genomföras och dokumenteras för system som planeras att användas för nödöppning av utskovslucka. Den typen av sällan (eller aldrig) använda system riskerar att drabbas av eftersatt underhåll.

Den typ av system för nödöppning av utskovsluckor som har diskuterats mest i Sverige är lyft med mobilkran. I jämförelse med andra typer av system är bedömningen att mobilkranar är det generellt minst säkra alternativet. Externa spel, drakryggar eller stegmatare kan ge ett helt separat manövreringssystem som inte nyttjar vare sig ordinarie systems komponenter, infästningar eller kraftförsörjning. Investeringskostnaden är dock relativt hög.

Nyheter

”Livstidsförlängning av kärnkraft behöver diskuteras mer”

Det var fullsatt när Energiforsk arrangerade konferensen Life After 60 – Long Term Operation of Nuclear Power i förra veckan. Vikten av livstidsförlängning, behovet av kompetens och varför gröna politiker ser att kärnkraften behövs var tre frågor som fick genomslag.

28 jan 2025 - Kärnkraft


Kompetens för framtiden

Jasmina Toromanovic har alltid varit intresserad av teknik och valde därför att bli ingenjör. Idag forskar Jasmina om dammkonstruktioner på LTU och dessutom arbetar hon som utbildningsledare för det nya civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik. Jasmina vill inspirera unga att satsa på ingenjörsyrket!

20 jan 2025


Industrin behöver fördubbling av landbaserad vindkraft till 2035

Landbaserad vindkraft behöver fördubblas till 2035 om industrins elbov till dess ska klaras. Det har både forskare från Quantified Carbon och Chalmers kommit fram till i ett Nepp-projekt, som redovisades på Fossilfritt Sveriges seminarium i fredags.

20 jan 2025


Rise undersöker livslängden för betongstolpar i elnäten

I de svenska elnäten finns ett stort antal betongstolpar, men hur länge de håller är okänt. Nu ska en 30 år gammal ledning med betongstolpar i Västra Götaland rivas, vilket ger en möjlighet att undersöka hur de mår. Projektet genomförs av Rise och ska vara klart i slutet av 2025.

14 jan 2025


Energiforsk värvar Malin Strand från Fossilfritt Sverige

Energiforsk skapar en ny tjänst som affärsutvecklingschef och anställer Malin Strand, senast på Fossilfritt Sverige där hon ansvarat för industriernas färdplaner. Satsningen är ett led i Energiforsks strategi att växa och möta samhällets ökande kunskapsbehov kring hållbar och konkurrenskraftig energi.

13 jan 2025


Nyhetsarkiv

Om rapporten

Rapportnummer

2022:897

Författare

Patrik Bennerstedt, Love Ekström, Andreas Halvarsson, Håkan Bond