En implikation av detta är att politiska åtgärder som riktas mot beteendeförändringar på elmarknaden är kostsamma och ger liten effekt.
Slutsatsen är att specifika åtgärder i syfte att flytta hushållens elanvändning från höglast- till låglasttimmar snarare bör fokusera på automatisering och passiv respons.
Resultaten visar även att det inte nödvändigtvis är mer kostnadseffektivt med efterfrågeflexibilitet än anpassningar på utbudssidan, det vill säga på produktionen av el.