Forskarna har använt en beräkningsbar allmän jämviktsmodell på konsekvenserna av minskad kärnkraftskapacitet och klimatpolitik, och gjort en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning för att belysa elcertifikatens samhällsekonomiska intäkter och kostnader. I båda fallen betraktas en liten öppen ekonomi med fungerande konkurrensmarknader.
Resultaten visar att en nedskalning av kärnkraften kostar ungefär en procent av BNP per år. Att ”gå före” i klimatpolitiken ger också betydande kostnader. Att avstå ifrån att införa elcertifikatssystemet hade sparat, sett över hela ekonomin, i storleksordningen 10 miljarder. En viktig del har varit att studera fördelningseffekter. Resultaten visar att det går att utforma klimatpolitiken så att den inte främst drabbar låginkomsttagare via kompenserande transfereringar. Till stöd för analysen har forskarna också detaljstuderat hur de svenska hushållen påverkas av elprishöjningar.
