Erfarenheterna från fysiska avledare i drift i Sverige i dag är överlag positiva och det saknas tydliga belägg för att fingrindarnas påverkan på drift och produktion är ett resultat av kraftverkets storlek. Samtidigt visar utredningen om uppskalning av tekniken till kraftverk i Motala ström och Göta älv, att anläggningarnas platsspecifika egenskaper spelar stor roll för genomförbarheten. Tekniken bedöms som applicerbar på Älvås kraftverk i Motala ström, medan de stora riskerna och kostnaderna förknippade med ett sådant projekt vid Vargöns kraftverk i Göta älv blottlägger en kunskapsbrist. Innan en fingrind byggs vid något stort kraftverk med hög dammsäkerhetsklass bör kunskapsläget förbättras för att inte riskera stora oväntade kostnader eller säkerhetsrisker.
Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk
Nyheter
Nu på engelska: Magnetism kopplas till svetsproblem i fjärrvärmesystem
Flera fjärrvärmebolag har upplevt en större mängd defekter i svetsfogar på fjärrvärmerören jämfört med för ett par år sedan. Forskning visar att problemet har att göra med ökad magnetism i rören. I projekten Svetsbarhet av fjärrvärmeapplikationer etapp 1 och 2, har forskare funnit starka indikationer på att det beror på otillräcklig avmagnetisering av stålrören efter tillverkning. Nu finns rapporterna även på engelska.
Vattenkraftens uthållighet: 80% produktion under kritiska veckor
Svensk vattenkraft har potential att producera på cirka 80% av sin tillgängliga kapacitet under 1–3 veckor, vilket motsvarar ungefär hälften av toppbehovet. Det visar en ny studie från Chalmers som ger oss en djupare förståelse för vattenkraftens förmåga att hantera perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftproduktion.
Handbok ska hjälpa fjärrvärmebranschen att prioritera temperatureffektiviseringar
Hur sänker vi temperaturerna i dagens fjärrvärmesystem? I en rapport lyfts flera exempel, däribland Luleå Energis framgångsrika arbete med sänkta systemtemperaturer.
Var i landskapet ska den nya gröna elproduktionen få plats?
Var i landskapet ska den fossilfria elproduktionen rymmas, när landskapet är så viktigt för den nordiska självbilden? Det ska samhällsplanerarna Daniel Urey och Alexander Marek från Lablab försöka ge svar på i forskningsprojektet Speed Local.
Avbördningssäkerhet i Norden
Dammar måste kunna avbörda överskottsvatten på ett säkert sätt vid högflödessituationer. I det nordiska klimatet är avbördningssäkerhet en central fråga för samtliga anläggningar, oavsett orsaken till avbördningsbehovet. James Yang på Vattenfall och KTH har vidareutvecklat och med hjälp av kollegor utvärderat två olika typer av pianotangentutskov som kan förbättra avbördningssäkerheten.
Om rapporten
2017:458
Axel Emanuelsson, Peter Christensen, Fredrik Mikaelsson, Marie Böjer, Frans Göransson, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz, Petter Norén och Olle Calles