Erfarenheterna från fysiska avledare i drift i Sverige i dag är överlag positiva och det saknas tydliga belägg för att fingrindarnas påverkan på drift och produktion är ett resultat av kraftverkets storlek. Samtidigt visar utredningen om uppskalning av tekniken till kraftverk i Motala ström och Göta älv, att anläggningarnas platsspecifika egenskaper spelar stor roll för genomförbarheten. Tekniken bedöms som applicerbar på Älvås kraftverk i Motala ström, medan de stora riskerna och kostnaderna förknippade med ett sådant projekt vid Vargöns kraftverk i Göta älv blottlägger en kunskapsbrist. Innan en fingrind byggs vid något stort kraftverk med hög dammsäkerhetsklass bör kunskapsläget förbättras för att inte riskera stora oväntade kostnader eller säkerhetsrisker.
Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk
Nyheter
Lyckad effektivisering av torkmaskiner
För att lyckas med energieffektivisering av torkmaskiner på ett massabruk behöver man kunna jämföra energiprestandan av den egna maskinen med relevanta referenser. Man måste också förstå vilka processparametrar som påverkar energiförbrukningen och hur. I ett projekt har Jussi Seppänen på AFRY kartlagt vilka åtgärder som behöver göras för att energieffektivisera torkprocessen.
Pessimism, samarbete och framtidstro på Vätgaskonferensen
Framtiden är oviss, men vätgas är ingen grön bubbla. Det sa Mikael Nordlander från Vattenfall när han sammanfattade åtta år med Hybrit på Vätgaskonferensen. Flera av talarna lyfte annars 2024 som ett motigt år för omställningen, men flera konkreta samarbeten var exempel på lyckade vägar framåt.
Mer väderberoende produktion kräver åtgärder för att behålla stabilt elsystem
Mer väderberoende elproduktion innebär stora utmaningar för Sveriges elnät. Men de går att hantera med bland annat kraftelektronik, ekonomiska incitament för ökad nätstabilitet och ändrat regelverk, enligt Energiforsks rapport Störningstålighet.
Prognosmetoder bidrar till att ersätta elnätsförstärkningar med flexibilitet
Elnätsföretag bör standardisera och digitalisera insamling av data för att ta fram bättre nätutvecklingsplaner. Dessutom är det en fördel om företagen utvecklar olika prognosmetoder för att få bättre koll på hur stort behovet av flexibilitet är. Det kan öppna för att skjuta upp nätförstärkningar och i stället skapa flexibilitetstjänster.
Så kan utrivning av dammar återställa vattendrag
Allt fler dammar kommer demonteras, i takt med att vattenkraftens omprövningar blir verklighet. Energiforsks nya rapport ”Utrivning av dammar” tar bland annat upp risker vid utrivningar, och den rekommenderar att man ska sträva efter att återställa landskapet till så naturliga förhållanden som möjligt.
Om rapporten
2017:458
Axel Emanuelsson, Peter Christensen, Fredrik Mikaelsson, Marie Böjer, Frans Göransson, Johan Östberg, Urban Öhrfeldt, Ylva Hemfrid-Schwartz, Petter Norén och Olle Calles