Krafttag ål är ett program som genomförts i samverkan mellan ett antal vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten. Verksamheten initierades 2011 och innehöll två delar; en åtgärdsdel och en del med forskning- och utveckling. Två typer av åtgärder har genomförts inom programmet. Lekvandrande ålar har fångats, transporterats förbi kraftverken och släppts nedströms det nedersta kraftverket. Åtgärden har genomförts i Göta älv, Lagan, Motala ström och Mörrumsån. Importerade ålyngel har satts ut i Västerhavet som en kompensatorisk åtgärd. Åtta forsknings- och utvecklingsprojekt har bedrivits, varav flera innehöll fältstudier. Projekten har höjt kunskapsläget vad gäller överlevnaden för ål vid passage av kraftverk samt visat på möjligheter och utmaningar med tekniska lösningar för nedströmspassage. Ett nytt modellverktyg som beräknar överlevnad för ålpassage vid vattenkraftverk finns tillgängligt.
Krafttag ål 2011-2014 slutrapport
Nyheter
Pressmeddelande: Sveriges val – tryggare och högre eller lägre och mer varierande elpriser
Ska Sverige gå mot ett elsystem som är tryggare men dyrare – eller ett med lägre men mer varierande elpriser? Det är ett val landet står inför, en utveckling med elpriser som är både låga och stabila är osannolik, enligt en ny rapport från Energiforsk.
Ny rapport rekommenderar att Sverige inför pris på effekt
Det är osannolikt med de kraftiga ökningar av elanvändningen som florerat i debatten, men även med en mer måttlig ökning fram till 2035 krävs förändringar av elmarknaden. Dagens energy-only-marknad behöver kompletteras med en mekanism för prissättning av effekt. Det kommer Lars Bergman och Peter Fritz fram till i Nepp-rapporten ”Elmarknaden 2035”.
Markus Wråke lämnar Energiforsk
Energiforsks vd Markus Wråke har efter nio år på posten valt att sluta och kommer att gå vidare till ett annat bolag. Styrelsen har inlett en rekryteringsprocess för att hitta en ersättare. Markus Wråke fortsätter som vd till slutet av januari 2026.
Pressmeddelande: Fjärrvärme kan ge stora negativa utsläpp – men tillräcklig finansiering saknas
14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.
Så kan massa- och pappersindustrin sänka energianvändningen
Hur energieffektivt kan ett massabruk bli om det byggs med bästa tillgängliga teknik? Med hjälp av data från ”referensfabriker” kan massabruk räkna på vilka möjligheter som finns för det egna bruket att bli så energieffektivt som möjligt.
Om rapporten
2015:104
Sara Sandberg