Krafttag ål är ett program som genomförts i samverkan mellan ett antal vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten. Verksamheten initierades 2011 och innehöll två delar; en åtgärdsdel och en del med forskning- och utveckling. Två typer av åtgärder har genomförts inom programmet. Lekvandrande ålar har fångats, transporterats förbi kraftverken och släppts nedströms det nedersta kraftverket. Åtgärden har genomförts i Göta älv, Lagan, Motala ström och Mörrumsån. Importerade ålyngel har satts ut i Västerhavet som en kompensatorisk åtgärd. Åtta forsknings- och utvecklingsprojekt har bedrivits, varav flera innehöll fältstudier. Projekten har höjt kunskapsläget vad gäller överlevnaden för ål vid passage av kraftverk samt visat på möjligheter och utmaningar med tekniska lösningar för nedströmspassage. Ett nytt modellverktyg som beräknar överlevnad för ålpassage vid vattenkraftverk finns tillgängligt.
Krafttag ål 2011-2014 slutrapport
Nyheter
Ny mall och lathund för långsiktig effektprognos tillgänglig för lokalnätsbolag
Ett Energiforskprojekt har i samarbete med elnätsbolag tagit fram en lathund för hur en långsiktig effektprognos kan utformas, samt en mall för insamling av data från kommuner – något som efterfrågats av branschen.
Ny rapport har kartlagt forskningsbehov för säker lagring i vätgas och batterier
För att möjliggöra storskalig användning av vätgas och batterier behövs säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd och barriärer samt grundläggande förståelse för konsekvenserna av termisk rusning och, inte minst, gasexplosioner.
Håll rätt energinivå!
I år medverkar Energiforsk på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, festivalen där det gemensamma målet är att låta barn och skolungdomar få en inblick i vetenskapens värld. Genom satsningen Vattenkraftens framtidsprogram deltar Energiforsk med en experimentstation där de besökande barnen, med hjälp av några motionscyklar, ska försöka hålla balansen på elnätet.
Vilken typ av solceller vill vi leva med?
Marieke Rynoson, forskar om solceller på doktorandprogrammet i energisystem på Högskolan i Dalarna. Ingenjörer glömmer ibland bort att se på solceller ur ett socialt perspektiv, menar Marieke Rynoson. – Jag vill fokusera på social hållbarhet för att ge branschen insikter om vad vi faktiskt vill leva med!
Beslutsstöd för återvinning av slaggrus fungerar, men behöver uppdateras
För att underlätta bedömningen av potentiella miljö- och hälsorisker med återvinning av slaggrus, finns ett beslutstöd sedan 2019. I det här projektet har forskarna undersökt hur beslutsstödet fungerar i praktiken.
Om rapporten
2015:104
Sara Sandberg